Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nygotik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Ny-Karleby—Nykterhetsnämnd
1132
H. Cohen, P. Natorp och andra
representanter för den s. k.
Mar-burgskolan. Den främsta nuv.
märkesmannen för N. är Hans
Vaihinger, vars 1911 publicerade
verk Die Philosophie des Als-ob
karaktäriserar N: s program ss.
en med den franska och engelska
positivismen besläktad
ståndpunkt, som tillspetsar Kants
fenomenalism, så att
”tinget-i-sig” endast blir en visserligen
tankenödvändig fiktion och de
etiska och religiösa idéerna
endast vissa med poetens diktning
jämförliga illusioner, vilka dock
äro för vårt andliga liv
oumbärliga och därmed framstå, som om
de vore verkligheter.
Ny-Karleby, fi.
Uusikaarle-pyy, stad i Vasa 1., v. Finland, vid
Lappos nedre lopp. 1,400 inv., mest
svenskar. N. anlades 1617 och
erhöll stadsprivilegier 1620.
Ny-Karleby älv, se Lappo 1.
Nykil, socken i östergötl. L,
pastorat i Linköpings stift. 1,870
inv.
Nykjöbing, se N y k ö b i n g.
Nyklassicism, den
antikdyr-kande stilriktning, som under
1700-t:s senare och 1800-t:s förra
del uppträder inom konsten och
litteraturen. — Inom konsten är
N., även benämnd novantik
1. n y a n t i k, djupare sett
en yttring av den stora
renässansrörelsen, vilken trängts åt
sidan av utpräglat oklassiska
stilar som barock och rokoko. Då den
sistnämnda stilen vid 1700-t:s
mitt uttömt sina resurser,
inträdde en häftig reaktion, och
konsten vände sig ånyo mot det
antika formförrådet, som just vid
denna tid avsevärt riktats genom
de stora utgrävningarna i
Hercu-laneum och Pompeji. N:s
teoretiker (i Frankrike Caylus, i
Tyskland Winckelmann och i
Sve
rige bl. a. K. A. Ehrensvärd)
predikade den gamla konstens
överlägsenhet över den moderna
och verkade för efterbildning av
antiken. Stilen utformades
huvudsaki. i Frankrike, varifrån den
spred sig över Europa, där den
härskade till fram emot 1830; i
sin senare fas benämnes den
empire (se d. o.). Den tidigare N.
går i Frankrike under namn av
Louis seize (se d. o.), i Sverige
kallas den gustaviansk stil (se d.
o.) och i Tyskland stundom Zopf
(se d. o.). — Inom litteraturen
uppsöker N. på liknande sätt
klassiska förebilder. Under det att
fransk-klassicismen (se d. o.) sökt
nå samma mål främst genom att
efterhärma de klassiska
diktverkens yttre form etc., strävade N.
framför allt efter att återväcka
deras anda och tolka det ideal av
”ädel enfald och stilla storhet”,
man såg förkroppsligat i antiken.
Det banbrytande uppslaget kom
från Tyskland med Winckelmann,
och i huvudsak blir också N. med
diktare ss. Lessing, Goethe,
Schil-ler m. fl. en tysk rörelse. I
Frankrike fick N. en egenartad
representant i A. Chénier; i viss mån
representanter för N. inom
engelsk litteratur äro Keats och
Shelley. I Sverige, där K. A.
Ehrensvärd främst representerar
N., ge dess tendenser sin bestämda
prägel åt flera av det tidiga
1800-t:s diktare, främst Tegnér.
Nykroppa, järnbruk i Kroppa
skn, Värml. L, vid N": s station
vid statsbanelinjen Kristinehamn
•—-Mora, omfattar masugnar,
mar-tinverk, valsverk, hammarsmedja,
gjuteri och mek. verkstad. Äg.
Uddeholms a. b.
Nykterhetsnämnd, kommunal
myndighet, som enl. lag om
behandling av alkoholister 30 juni
1913 skall finnas i varje kommun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
