Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nykterhetsorden Verdandi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1133 Nykterhetsorden Verdandi—Nykterhetsrörelsen 1134
N. tillsättes i stad av
stadsfullmäktige 1. allmän rådstuga, pä
landet av kommunalstämma. Där
ej särskild nämnd tillsättes, skall
fattigvårdsstyrelsen fungera ss.
N. N. åligger att övervaka
nyk-terhetstillståndet inom
kommunen, omhänderta alkoholister
m. m. samt att fungera ss.
kontrollerande och rådgivande organ
beträffande handeln med
rusdrycker.
Nykterhetsorden Ve’rdandi,
se Goodtemplarorden
sp. 1381.
Nykterhetsrörelsen. En
organiserad strävan för ökad
folknykterhet framträdde redan mot
slutet av medeltiden, då brännvinet
fått allmän användning som
folkdryck. Sporadiska försök till
organiserat motstånd mot
bränn-vinsmissbruket gjordes då och
senare inom de högre
samhällslagren, särskilt i Tyskland, genom
måttlighetsordnar. — I Sverige
gjordes liknande ansatser, men
först under början av 1800-t. blev
detta motstånd organiserat, ej
minst under inflytande av Karl
XIV Johans ofta uttalade
bekymmer över dryckenskapen i landet.
1819 hade Per Wieselgren (se d.
o.) bildat en liten
nykterhetsförening vid Växjö gymnasium.
Genom inflytelser från utlandet,
särskilt Amerika, började
sedermera omkr. 1830 en stark
mått-lighetsrörelse utbreda sig under
ledning av K. G. af Forsell, J. O.
Wallin, A. Retzius och B. F.
Sparre samt engelsmännen
Samuel Owen och George Scott. De
nybildade
nykterhetsföreningarna sammanslötos 1837 i
Svenska n y k t e r h e t s s ä 11 s k a
-p e t, som av sina medlemmar
krävde fullständig avhållsamhet i
fråga om brännvin och andra
destillerade drycker men tillät ett
måttligt bruk av vin och öl.
Sällskapets mest verksamme och
framgångsrike ”missionär” blev
Wieselgren, som utgjorde
medelpunkten för tidens hela svenska N.
Under ledning av bl. a. A. v.
Hart-mansdorff (ordf.) och J. J.
Ber-zelius (v. ordf.) växte sällskapet
ut till en stor folkrörelse och
räknade 1846 mer än 100,000
medlemmar. Dess politiska mål var
hus-behovsbränningens avskaffande,
vilket uppnåddes vid 1853—54
års riksdag. Därefter
försvagades måttlighetsrörelsen alltmer.
Svenska nykterhetssällskapet
omorganiserades slutligen 1902 till
Svenska sällskapet för
nykterhet och
folkuppfostran, som alltjämt verkar
med uppgift särskilt att sprida
skrifter i upplysningssyfte. —
Nya impulser från utlandet gåvo
emellertid upphov till den
moderna N., som på 1870-t. började
ta form i Sverige och fick sin
stora utbredning särskilt genom
de från angelsachsiska länder
införda nykterhetsordnarna (se
Goodtemplarorden). Från
den tidigare N. skilde sig denna
genom sin absolutistiska
karaktär, sitt krav på total
avhållsamhet. Den första mera kända
nykterhetsföreningen av denna art,
”Strid och seger”, bildades i
Göteborg 1873. Småningom erhöll
såväl Goodtemplarorden som andra
ordnar och föreningar, vilka efter
hand antingen infördes från
utlandet 1. direkt organiserades
för verksamhet i Sverige, en
mycket stor anslutning. Högsta
medlemsantalet nåddes omkr. 1909
—10, dä de stora
nykterhetsorga-nisationerna tillsammans räknade
inemot 370,000 medlemmar.
Därefter har medlemsantalet
minskats (1925 endast 231,000). —
Från början var den moderna N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
