Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Offerdal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1245
Offerdal—Offerhåv
1246
ändas 1. utföres det blodiga
djuroffret genom hel 1. partiell
förbränning av det offrade. Om
djuret icke helt förbrännes,
ansluter sig vanl. till O. en
offermåltid för de i akten deltagande.
För de högtidliga slagen av O.
utbildas småningom inom olika
religioner en ritual, vilken noggrant
måste följas. Syftet med O. 1.
O: s innebörd är också växlande.
På primitiva och även på högre
stadier kan man vid O. stundom
spåra ett visst magiskt drag:
handlingen ss. sådan är av
betydelse och åstadkommer
mäktiga verkningar. Detta gäller
särskilt, när ett värdefullt liv
prisges. Hos aztekerna dödades
män och kvinnor, vilka ansågos
representera växtlighetens gudom.
Genom sin död garanterade offren
det nya årets skörd. Egenartade
renings- och soningstankar ha
eljest spec. anknutits till
blodceremonierna. Under
utvecklingens gång, i all synnerhet med den
personliga gudsidéns utformande,
blir huvudsynpunkten på O.
alltmer den av gåvor till gudomen,
vilka avse att förvärva maktens 1.
gudomens ynnest, ev. blidka
gudens vrede, 1. att vara ett tack för
räddning och hjälp. Det
förutsattes härvid, att O. är av värde
också för guden, vilket urspr.
fattas så, att han på yttre sätt
njuter av O.; på högre stadier
ligger O:s värde i dess egenskap
av tecken på den offrandes
sinnelag. — O. synas vara okända hos
de mest primitiva men bilda
därpå länge den förnämsta
beståndsdelen i kulten. De rikast
utformade offerreligionerna äro den
kinesiska riksreligionen, den yngre
Vedatidens i Indien, den
utvecklade mazdaismen i Persien oeh.
den prästerliga offerreligionen i
judendomen. Mot de utvärtes O.
Fr. v. Romansk offerstock. (Dalhems
kyrka, Gotland.) — Krucifixpiedestal,
tjänande som offerstock. 1200-t.
(Gotlands fornsal.) — Offerstock. 1300-t.
(Gotlands fornsal.)
(i synnerhet de blodiga) ss. en
lägre form av gudsdyrkan
kämpade på olika håll representanter
för en mera andlig religion, ej
minst profeterna i Israel: O.
skulle i stället bestå i hjärtats
och livets helighet och
hängivenhet. Kristendomen intog också
från början denna ståndpunkt.
Under inflytande bl. a. av G. T:s
offerlagar dröjde dock en äldre
offertanke kvar och vann snart
insteg även i kyrkans kult
(mässoffret; jfr Mässa 1 och
Nattvarden).
Offerdal, socken i Jämtl. L,
pastorat i Härnösands stift. 4,255
inv.
Offere’ra (lat. offe’rre), eg.
räcka fram; erbjuda, göra anbud.
— O f f e’ r t, anbud, förslag,
särskilt till uppgörande av en affär.
Offerhåv, h å v, en för
uppsamling av kollektmedel avsedd,
oftast på en lång stång fästad
pung, vanl. av skinn, klädd med
sammet 1. siden, ofta med
broderier o. d. Medeltida O. av trä med
kort skaft finnas på Gotland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
