Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olofsborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1289
Olofsborg—Olson
1290
på trollet Skalle — en
representant för hedendomen. — 3. Se
Olof, dansk-norsk konung. —
Se vid. Norge. Historia.
Olofsborg, se N y s 1 o 11.
Olofsmässa (O 1 s m ä s s a),
den gudstjänst, som under den
katolska tiden årligen firades i
Trondhjem till Olof den heliges
åminnelse pä dennes dödsdag 29
juli. O., som besöktes av talrika
pilgrimer från hela Norden, var
en av de förnämsta
helgondagarna. Dagen har åter börjat firas
som nationell högtidsdag i Norge.
Jfr Eriksmässa.
Olofsson, Johan (i
Digernäs, Jämtland), f. 1860,
hemmansägare, politiker, led. av A. K.
1900—05, 1909—lagtima
riksdagen 1919 och sedan 1922, F. K.
urtima riksdagen 1919—21. O.,
som är folkfrisinnad, tillhör sitt
partis förtroenderåd.
Olofström, järnvägsstation i
Jämshögs skn, Blek. L, vid
Blekinge kustbanor och Sölvesborg—
O.—Älmhults järnväg. Vid O.
äger Svenska stålpressnings a. b.
Olofström, grundat 1887,
pressverk, smedja, plåt- och
blecksla-geri samt emalj eringsverkstad.
Huvudintressent i bolaget är a. b.
Separator.
Olof Trätälja, svensk
sago-konung, enl. Snorres
Ynglingasaga son till Ingjald Illråde. Han
uppges ha koloniserat Värmland
och där grundat ett nytt rike.
Namnet ”Trätälja” skulle
förklaras av hans skogsröjningar där.
O’lomouc, se O 1 m ü t z.
Olo’nets, område i n.v.
Ryssland, ingår nu i rep. Karelen.
Olono’s, se E r y m a n t o s.
O’lrik. 1. Hans O., f. 1862, d.
1924, dansk historiker,
föreståndare för statens lärarehögskola
1895. O:s forskningar beröra
särskilt Danmarks
medeltids
historia (bl. a. Konge og
Præste-stand, 2 bd, 1892—95, och
Absa-lon, 2 bd, 1908—09). — 2. A x e 1
O., f. 1864, d. 1917, den föreg:s
broder, dansk historiker, prof, i
Köpenhamn 1913. Av hans
arbeten märkas Kildeme til Sakses
Oldhistorie (2 bd, 1892—94),
Danmarks Heltedigtning (2 bd,
1903—10), Danske Ridderviser (3
bd, 1898—1919) och Nordisk
Aandsliv i Vikingetid og tidlig
Middelalder (1907). Han var från
1904 medredaktör av tidskriften
Danske Studier.
O’Isen. 1. Björn
Magnusson O., f. 1850, d. 1919, isländsk
språkforskare och historiker, prof,
i Reykjavik 1911. O. har bl. a.
publicerat viktiga arbeten om
Eddakvädena, Landnåmabok och
Sturlungasagan. — 2. O 1 e O., f.
1850, norsk musiker och
tonsättare, tonsatte bl. a. tre operor till
egna texter (Stig Hvide,
Klippe-öerne och Stallo), flera
orkesterverk, oratoriet Nidaros, kantater,
manskörer, pianostycken m. m. —
3. Magnus O., f. 1878, norsk
språkforskare, prof, i Oslo 1908.
O. har framför allt ägnat sig åt
runologi samt nordisk mytologi
och ortnamnsforskning. På dessa
områden har han utgivit arbeten,
vilka varit banbrytande för
kännedomen om Nordens förhistoria
och äldsta historia. Från 1902 var
O. Bugges medutgivare av Norges
indskrifter med de ældre runer.
Bland hans övriga verk märkas
Om trollruner (1916) samt hans
huvudarbete Hedenske
kultmin-der i norske stedsnavne (1915).
Olsmässa, se Olofsmässa.
Olson, Emil, f. 1876,
språkforskare, prof, i nord, språk i
Lund 1917. Förutom
ljudhistoriska och grammatiska arbeten
har O. utgivit äldre svensk
litteratur och en översättning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
