Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Optiker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1345 Optiker—Optionsrätt 1346
och Lambert nämnas ss.
fotome-trins fäder. J. W. Ritter
upptäckte 1801 det ultravioletta
ljuset. W. H. Wollaston observerade
de sedermera av Fraunhofer 1814
ånyo upptäckta, förklarade och
efter honom benämnda linjerna i
solspektrum. Den geometriska
O. under 1800-t. representeras av
Gauss genom hans 1841 utgivna
arbete, P. L. v. Seidel, Abbe och
svensken Gullstrand. Helmholtz’
storartade arbeten inom den
fysiologiska O. togo sin början
1850. Även F. C. Donders (f. 1818,
d. 1889), M. Tscherning och
Gullstrand ha fört denna del av O.
framåt. Kristalloptiken
behandlades bl. a. av W. Voigt. Ljusets
hastighet uppmättes med
terrest-riska metoder av Fizeau 1849
och Foucault 1854. Doppler fann
sin princip 1842. Stereoskopin
behandlades av Wheatstone,
Brewster och Pulfrich. Andra
framstående namn inom den
tillämpade geometriska O. äro
L. Euler, J. C. F. Sturm,
Fraunhofer, Petzval, P. Rudolph, M. v.
Rohr, D. Taylor, I. Porro, O.
Schott och Zeiss; de två senaste
samarbetade med Abbe.
Spektro-skopin behandlades av G. R.
Kirch-hoff, Bunsen, A. J. Ängström, J.
R. Rydberg m. fl. Michelson är
framstående experimentator, J.
W. Rayleigh teoretiker. Faraday
uttalade 1845, att ljus vore ett
elektriskt fenomen, och Maxwell
gav teorin härför i sin helhet
1865. Dess praktiska bekräftelse
gavs först 1887 av Hertz. II. A.
Lorentz utvecklade den för
elektrooptiken betydelsefulla
elektronteorin, M. Planck kvantteorin, till
vilken betydelsefulla bidrag
lämnades av Einstein, A. Sommerfeld
och framför allt N. Bohr.
O’ptiker, person, som tillverkar
optiska instrument.
Optima’!, se Optimum.
Optima’ter (lat. optima’tes, de
bäste), senatspartiets anhängare
under den romerska republikens
sista århundrade.
Optimfsm (av lat. o’ptimus,
den bäste), filosofisk ståndpunkt,
vilken, i motsats mot pessimismen
(se d o.), anser den givna världen
ss. den bästa möjliga,
representerad bl. a. av stoikerna och Leibniz;
populärt livsåskådning med ljus
syn på tingen. — Optimi’st,
anhängare av optimismen; person,
som ser allt från dess bästa,
ljusaste sida. — Adj.:
optimistisk.
O’ptimum, lat., bäst. 1. Den
grad 1. det värde (av temperatur,
koncentration, tryck m. m.), vid
vilken en kemisk, fysikalisk 1.
fysiologisk process förlöper
hastigast och fullständigast. — 2. Den
kvantitativa relation mellan i ett
visst företag samverkande
produktionsfaktorer, vilken är den
mest ekonomiska. — Man kan
även tala om O. från
samhällssynpunkt, t. ex. b e f o 1 k n i n g s
-optimum, den
befolkningsstorlek, som möjliggör det största
produktionsresultatet per individ.
— Adj.: optimaT.
a. b. O’ptimus, grundat 1899,
äger i Väsby, Sthlms 1. mek.
verkstad och metallvaruf abrik;
tillverkar fotogenkök, lödlampor,
fotogengasvärmeapparater o. d.
Optio’nsrätt (av lat. o’ptio,
val, valfrihet), valrätt. 1. Rätt
för part i en rättegång att i vissa
fall välja mellan olika
behandlingssätt för ett mål 1. mellan
olika domstolar o. d. — 2. Rätt
för arrendator av publikt
hemman att vid ny utarrendering
behålla arrendet mot erläggande av
det fastställda arrendevärdet.
Förslag föreligger om
optionsrättens utsträckning till all jord,
43. — L e X. VIII. Tr. 22. 6. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
