Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orkesterföreningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1393
Orkesterföreningar—Orkneyöarna
1394
med operan av Monteverde,
Scar-latti, Lully m. fl. Jämte denna
O., avsedd som ackompanjemang
till vokalmusik, togs O. i
användning för en självständig
instrumentalstil, vilken hos Corelli
och senare Händel m. fl. bygger
på en växelverkan mellan ett
fåtal, solistiskt använda instrument
(concertino) och en större O. (0.
grosso). Ur O., som småningom
befriats från en del tidigare
medverkande instrument, avlägsnades
från mitten av 1700-t. även
cembalon. Ung. samtidigt lades
genom Mannheimskolan och J.
Haydn grunden till det
moderna orkesterspelet, utmärkt i
motsats till en äldre tids, av en
strävan att låta de enskilda
instrumenten, alltefter deras egenart,
självständigt göra sig gällande.
O:s vidare utformning fullföljdes
av Mozart, Beethoven, Weber,
Wagner, Berlioz, Liszt m. fl. samt
i senare tid med användande av
ett allt större antal olika
instrument, bl. a. av R. Strauss,
Debus-sy, Ravel, Stravinskij, Schönberg
m. fl. — O. indelas i
stråk-orkester med endast
stråkinstrument och biåsorkester
med biåsinstrument av metall och
trä 1. endast metall. Större
opera-1. konsertorkestrar innefatta
samtliga dessa instrument jämte
slagverk. De spelandes numerär
växlar efter tonsättningens art. Som
exempel på en medelstor
symfoniorkesters sammansättning kan
anföras Konsertföreningens i
Sthlm: 42 stråkinstrument (12
första violiner, 10 andra violiner,
8 altvioliner, 6 violonceller, 6
kon-trabasar), 3 flöjter, 3 oboer, 1
engelskt horn, 3 klarinetter, 1
basklarinett, 3 fagotter, 1
kontra-fagott, 4 valthorn, 4 trumpeter, 3
basuner, 1 bastuba, pukor,
slagverk, 2 harpor.
En symfoniorkesters uppställning.
Orkesterföreningar,
föreningar för upprätthållande av stående
orkestrar, finnas numera i de
flesta större städer i Sverige.
Konsertföreningen i Sthlm, stiftad
1902, Göteborgs orkesterförening,
stiftad 1905 och Malmö
konsertförening ha orkestrar med mer än
50 man. Statsunderstödda äro O.
i Gävle och Hälsingborg (sedan
1912) och Norrköping (sedan
1914). För åtnjutande av
statsunderstöd fordras bl. a., att minst
halva antalet äro s. k.
folkkonserter med låg avgift samt att
orkestermedlemmarna i viss
utsträckning meddela kostnadsfri
undervisning åt obemedlade. Mus. akad.
förordnar inspektör över O.
Orke’stra (grek., eg.
dansplats), se T e a t e r.
Orkestra’1, komponerad för
orkester, bestående av
orkesterinstrument ; orkesterliknande.
Orkidé, se Orchidaceae.
Orkneyöarna [å’kni-], brittisk
ögrupp n. om Skottland, omfattar
29 bebodda och 39 obebodda öar
samt holmar och skär. 975 kvkm.
22,000 inv. O., som utgöra rester
av ett större landområde, äro i
allm. låga och starkt
sönderskurna. Största ön är Pomona, som i
s. jämte Hoy m. fl. innesluter
viken Scapa Flow (se d. o.).
Huvudnäringar äro jordbruk,
boskapsskötsel och fiske.
Befolkningen är en blandning av
norr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
