Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orkesterföreningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1395
Orkomenos—Orléans
1396
män och skottar och delvis
två-språkig (gaeliska-engelska). O.
bilda ett skotskt grevskap.
Huvudstad Kirkwall (se d. o.). -—
O. beboddes urspr. av kelter
(pik-ter), som på 600-t. undanträngdes
av norrmän. O. intogos på 800-t.
av Harald Hårfager, styrdes först
av norska jarlar men lades under
norska kronan av Magnus Barfot.
1468 kommo O. till Skottland.
Orko’menos. 1. Forntida
grekisk stad i Arkadien. — 2.
Forntida grekisk stad i Beotien vid
Kopaissjön, i sagan berömd som
m i n y’ e r n a s hemvist. Utom
Greklands största kupolgrav
(instörtad) finnas där
byggnadsres-ter och fynd från förhistorisk tid.
O. synes under äldsta tid ha varit
huvudstad i ett rike med
besittningar ända vid Mindre Asiens
sydkust.
Orla’ndo, ital., Roland.
Orla’ndo, Vittorio
Emanuel e, f. 1860, d. 1926, italiensk
jurist och politiker, prof, i
Modena 1885 och i Rom 1905 i
statsrätt, invaldes i
deputeradekammaren 1898. O. var 1903—05
undervisningsminister, 1907—09
och 1914—16 justitieminister
samt 1916—17 inrikesminister.
1917—19 konseljpresident, deltog
O. i fredskongressen i Paris 1919
men avgick kort efter
Versailles-fredens undertecknande, då han ej
lyckades tillfredsställa
folkmeningen i Fiumefrågan. O., som
även varit deputeradekammarens
president, stödde till en början
fascistregimen men tillhörde
senare den liberala oppositionsgrupp,
som 1925 länge avhöll sig från
deltagande i parlamentsarbetet.
Orlea’n, o r 1 e a’ n a, se B i x a.
Orléanais [-nä’], gammalt
landskap i mell. Frankrike,
omkring Loire, motsvarande större
delen av dep. Loiret, Loir-et-Cher
och Eure-et-Loir.
Orléani’ster, se Orléans sp.
1398 f.
Orleans [-a’ng] (fr. orléans),
en fin, glatt vävnad, dels i
halvylle (bomullsvarp och
kamgarns-väft), dels i silke, använd bl. a.
till klänningar.
Orléans [-a’ij], huvudstad i
dep. Loiret, mell. Frankrike, vid
nordligaste punkten av Loire.
70,000 inv. — Den äldre
stadsdelen, genom boulevarder skarpt
avgränsad från de modernare, är rik
på medeltids- och
renässansbyggnader, bland vilka främst märkas
den imposanta katedralen S:te
Croix, som efter en brand 1568
återuppfördes 1601—1829 i gotisk
stil, ett tämligen enastående
exempel på en medeltida
byggnadstraditions bevarande, det vackra
rådhuset, uppfört 1530, och det
s. k. Agnès Sorels hus, nu Jeanne
d’Arcmuseum. Det gamla
rådhuset från 1400-t:s slut inrymmer
ett naturhistoriskt och ett
konstmuseum, till vilket senare Musée
Fourché, en till staden skänkt,
betydande privat samling,
utgör annex. Biskopssäte. Livlig
industri (bl. a. vinättika) och
handel. Järnvägsknut. Kanal till
Seine. — Historia. O., som
grundades av kelterna, har sitt nuv.
namn efter romerske kejsaren
Aurelianus och var från 1300-t.
huvudstad i ätten Orléans’
her-tigdöme med samma namn. Det
intar ett strategiskt viktigt läge
och belägrades 1428—29 av
engelsmännen men befriades av Jeanne
d’Arc. Under Fransk-tyska kriget
utkämpades kring O. flera strider,
bl. a. dec. 1870 ett slag, som ledde
till stadens erövring.
Orléans [-a’p], franska
hertigliga ätter, sidolinjer till
kape-tingerna, innehavare av det från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
