Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ornamentik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1409
Ornamentik
1410
ma en yta L också som ett
”oändligt” mönster helt täcka
densamma. Det förra är utmärkande för
den klassiska O., det senare
särskilt för primitiva kulturers. Ang.
O:s uppkomst föreligga flera
teorier. En del enkla ornament ha sitt
ursprung ur tekniken, särskilt
vävnads- och flätningstekniken,
andra åter utgå från
naturavbild-ningen, medan en tredje grupp
urspr. haft magisk 1. symbolisk
betydelse. — O. förekommer redan
på mycket primitiva
kulturstadier. Utmärkande för stenålderns
lika väl som de på liknande
ståndpunkt stående naturfolkens O. äro
enkla geometriska ornament samt
geometriskt stiliserade djur- och
Assyriskt livsträd, omgivet av
vinghästar, rosetter och palmetter.
människofigurer. Bronsålderns
mest karaktäristiska ornament
är spiralen. — Av de stora
forn-tidskulturernas O. är den
egyptiska märklig därigenom, att den
vid sidan av geometriska former,
särskilt spiralen, symboliska
djurbilder och astronomiska tecken, ss.
den bevingade solskivan, gamen,
skarabén och uraeusormen, för
första gången upptar växtmotiv.
Viktigast av dessa är lotus, vilken
förekommer både som blomma och
som knopp, stor roll spela även
papyrus samt de för den fortsatta
utvecklingen betydelsefulla
pal-metten och rosetten (se dessa ord),
samtliga enl. vissa forskare
härledda ur lotusornamentet. Dessa
växtmotiv, som även givit form åt
den egyptiska kolonnen (se d. o.),
Grekiskt antekapitäl med lesbiskt
(överst) och joniskt kymation (äggstav),
pärlstavar och i akantusformer
ombil-dad lotus-palmettbård. Erekteion, Aten,
sammanställas på olika sätt till
rytmiskt växlande bård- och
yt-mönster. — Den babyloniska O.
inför bandflätan, medan den
as-syriska vid sidan av egyptiska
motiv utbildar en självständig
palmettform och skapar säregna
motiv av symbolisk innebörd i
livsträdet (se d. o.) och
detsamma omgivande bevingade djur
och fantasiväsen, som vidare
utbildas av den persiska O. under
sasanidisk tid, varifrån de
övergå i den kristna medeltidskonsten.
— Även i den ostasiatiska O.
spela djurmotiven en viktig roll.
Romersk fris (detalj) med äggstav,
tandsnitt, offerredskap och kranium.
Vespasianustemplet, Rom.
45. — L e x. VIII. Tr. 28. 6. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
