Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ornamentik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1411
Ornamentik
1412
Romersk akantusranka. Frisdetalj.
(La-teranmuseet, Rom.)
Den kinesiska O:s främsta
skapelse är drakornamentet. Den
japanska O. når sin höjdpunkt
i de med en enastående frisk
naturalism och fri, mjukt
böljande linjeverkan återgivna
växtmotiven. — I den egeiska O.
förekomma dels med de egyptiska
besläktade geometriska ornament,
särskilt spiralmönster, vilka
sannolikt övat inflytande på den
nordiska
bronsåldersornamenti-ken, dels med frisk naturalism
utformade växt- och djurmotiv
(se Egeisk kultur). — Den
egeiska kulturen följes i Grekland
av den geometriska stilen, som
täcker lerkärlen med rader av
rätlinjiga geometriska motiv,
bl. a. meander och hakkors (se
dessa ord), och geometriskt
stiliserade djur- och människofigurer
(se ill. till Dipylon) och som
bildar övergången till den
klassiska tidens grekiska O. Med
denna skapas en ornamentskatt av
epokgörande betydelse för det
västerländska kulturområdet.
Utmärkande för den grekiska O. äro
de förhållandevis få men mönster-
Langobardisk bandfläta. Relief platta.
600—800-t. (Como.)
gillt utbildade motiven, den
utpräglat plastiska och, då det
gäller organiska former, relativt
naturalistiska hållningen, det
intima sambandet med arkitekturen
och koncentrerandet av O. till
konstruktivt viktiga delar, ss.
kapitäl, listverk och krön (se
Kolonnordning, K y m a
-tion och Akroterion). En
ornamentform av enastående
livskraft och ackomodationsförmåga
Irisk miniatyr med stiliserade
människo-och djurfigurer (Kristus och
evangelist-symbolerna), handflätor, djurslingor och
keltiska ornament (i romberna).
Titelblad till evangeliebok frän 600—700-t.
införes med akantusbladet (se
Acanthus), som utbildas
såväl fristående som i samband
med vågrankan (se d. o.). Även de
särskilt av vasmåleriet utbildade
palmett- och lotusbårderna
ombildas småningom under
inflytande av akantusrankan. Bland de
geometriska motiven förhärska
meandern, pärlstaven
(astraga-len) och tandsnittet (se dessa
ord), bland de från Orienten
övertagna djurmotiven lejon och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
