Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orsa finnmark ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1427
Orsten—Ortoceratiter
1428
Del av skalet av ortoceratit.
8 km. ovanför Järnporten. 5,000
inv. — 2. Nya O., turk. Ada
Kaléh, ö i Donau, ö. Jugoslavien,
5 km. nedanför O. 1.
Gränsfästning. Muhammedansk befolkning.
Orsten, a n t r a k o n i’ t,
bitu-minös kalksten, som vid slag,
rivning 1. uppvärmning avger en
stinkande lukt. Förekommer i
alunskiffer.
Ort. 1. Se Geometrisk
ort. — 2. Se Astronomiska
koordinater. — 3. Se
Gruvbrytning sp. 33. — 4. Äldre
svensk viktdel om yi00 skålpund.
Även ett äldre silvermynt om y4
daler.
Ortbestämning,
bestämmandet av en orts läge på jordytan,
d. v. s. dess (geografiska) bredd
och längd, kan i regel icke utföras
utan tillhjälp av astronomiska
iakttagelser. Ortens bredd är lika
med zenits deklination 1. polens
höjd över horisonten (se A s t r o
-nomiska koordinater).
Känner man en från orten
iakt-tagbar stjärnas deklination, kan
man komma i besittning av
polhöjden genom att mäta stjärnans
zenitdistans i meridianen; låter
detta icke sig göra, kan man
beräkna polhöjden ur den sfäriska
triangeln mellan polen, zenit och
stjärnan. Medeltalet av de båda
höjderna vid en nära polen
stående stjärnas övre och undre
kulmin ation ger också ortens
polhöjd. — Ortens längd 1. rättare
längddifferens från en viss
meridian är lika med tidsskillnaden
mellan en himlakropps passage
genom ortens meridian och ut-
gångsmeridianen. Denna
tidsskillnad kan erhållas genom
observation av jupitermånars
förmörkelser, totala månförmörkelser e. d.
Numera begagnas huvudsaki.
telegrafisk tidsöverföring och
framför allt trådlösa tidssignaler. —
Rör. O. till sjöss se
Navigation.
Orte’lius, Abraham, f. 1527,
d. 1598, nederländsk kartograf,
bosatt i Antwerpen, där han 1570
utgav Theätrum o’rbis terrärum,
den första moderna kartboken.
Orth [årrt], Johan n, se
Jo-ha n sp. 147.
O’rthisskiffer, i Skåne
förekommande, stundom
kiselsyreim-pregnerad, ordovicisk skiffer,
karaktäriserad av en art
Brachio’-poda (O’rthis argdntea).
Orti’t, brun 1. svartbrun epidot
med hög halt av sällsynta
jordarter, huvudsaki. cerium.
Uppträder främst i pegmatiter.
O’rtler-Alperna, massiv inom
öst-Alperna, Italien. Högsta
punkt Ortler, 3,902 m.
Ortnamn, se N a m n sp. 588.
Ortnamnskommittén, Kungl.
O., en 1902 tillsatt kommitté med
uppdrag att undersöka och
uppgöra plan för en bearbetning av
Sveriges ortnamn, närmast inom
Älvsb. 1. 1906 påbörjade O.
publiceringen av ”Älvsborgs läns
ortnamn”. O:s verksamhet har
sedermera utsträckts även till Värml.
och Örebro L, varjämte sekr. för
Örebro 1., docenten Jöran
Sahl-gren, erhållit personligt uppdrag
att utge ortnamnen i Hall. 1. Jfr
Namn sp. 590.
Ortocerati’ter,
Orthoceräti-dae, en fam. fossila
Huvud-f o t i n g ar, som levde från
kam-brium till trias. Skalet var
långsträckt koniskt, rakt, böjt 1.
hoprullat och uppdelat i kammare
liksom hos den nu levande pärl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
