Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Overton ... - Oxe - Oxe, Peder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1487
Oviken—Oxe
1488
til-, läder- och annan industri.
Vapenfabrik. 70,000 inv.
Oviken, socken i Jämtl. 1.,
jämte Myssjö pastorat i
Härnösands stift. 2,230 inv. — Den
gamla, nu öde kyrkan från 1758
utgör med inredning (i vilken
även ingår ett märkligt altarskåp
från omkr. 1500), klockstapel och
kyrkogårdsmur från samma tid
ett värdefullt monument, vars
restaurering förberedes.
Oviksfjällen, fjällparti v. om
Storsjön, Jämtland. Högsta
punkten är Hundshögen (se d. o.) i s.
I n. märkas Drommen (se d. o.)
och Västerfjället. Se ill. sp. 14S5 f.
Ovipa’r (av lat. dvum, ägg,
och pa’rere, föda), O v o v i v i
-p a’r (av lat. vi’vus, levande), se
Fosterutveckling sp. 404.
Ovulatio’n (av lat. o’vum,
ägg), utstötning av mogna ägg
från äggstockarna hos däggdjur
och människa. Jfr
Menstruation.
Oväderscentrum, populär
beteckning för de företeelser, som
orsaka de häftiga förändringar i
väderleken med avseende på
lufttryck, temperatur, nederbörd,
vindstyrka, vindriktning o. s. v.,
vilka åtfölja cykloner (se d. o.).
O. uppträda såväl i tropikerna
som i tempererade trakter, dock
med vissa utpräglade olikheter.
De tropiska O. ha mindre lokal
omfattning men större intensitet
än O. i våra trakter. Mitt i
tropikernas O. förekommer ofta ett
”vindstilla rum”, som förebådar
förändring i vindriktningen. O.
följa vanl. vissa banor, längs vilka
de fortplanta sig med större 1.
mindre hastighet, i tropikerna
från ö. mot v., i tempererade
trakter från v. mot ö.
Oväld (jfr Väld),
opartiskhet, — Adj.: o v ä 1 d i g.
Ovärdighet att föra andras
talan inför rätta, O. att i
rikets tjänst vidare
nytt-j a s, se Påföljd.
Oxala’t, se Oxalsyra.
O’xalis, växtsläkte (fam.
Oxalida’ceae, ordn. Gerania’les),
vanl. fleråriga örter med fingrade
blad. C:a 300 arter kända. O.
ace-tose’lla, harsyra, med
ensamma, vanl. vita, rödstrimmiga
blommor, är allmän på fuktig
skogsmark och blommar på våren
och försommaren. Växten har
syrlig smak på grund av stor halt av
oxalsyra och är därför vid
förtäring i större mängder giftig. O.
corniculo/ta, brunsyra, med
gula blommor i flock (på
högsommaren till hösten) och vanl. bruna
blad, odlas som prydnadsväxt.
» COOH
Oxa lsyra, j , framställdes
COOH
1776 av Scheele. Har sitt namn av
harsyran, O’xalis acetose’lla, i
vars blad den förekommer, liksom
i en hel del andra växter. O.
framställes fabriksmässigt genom
upphettning av sågspån med
natrium-hydroxid 1. genom upphettning av
natriumformiat (se Myrsyra).
I båda fallen erhålles
natrium-oxalat, som med kalkmjölk
omsättes till kalciumoxalat, ur
vilket O. frigöres medelst
svavelsyra. O. kristalliserar i prismer,
lättlösliga i vatten. Lösningen är
en stark syra. Vid upphettning
sönderfaller O. i koldioxid, koloxid
och vatten. Salterna kallas
o x a 1 a’ t e r. Surt kaliumoxalat
användes för borttagning av
bläckfläckar.
Oxbär, se Cotoneaster.
Oxdjupet, se R i n d ö n.
Oxe, se Nötkreatur.
O’xe, Peder, f. 1520, d. 1575,
dansk politiker av förnäm ätt,
riksråd 1552, landsflyktig 1558
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
