Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxe, Peder - Oxel - Oxelösund - Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg - Oxelösunds järnverk - Oxen - Oxenstierna - 1. Nils Jönsson Oxenstierna - 2. Bengt Jönsson Oxenstierna - 3. Jöns Bengtsson Oxenstierna - 4. Sten Kristersson Oxenstierna - 5. Gabriel Kristersson Oxenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1489
Oxel—Oxenstierna
1490
—66, rikshovmästare och
regeringens ledande kraft 1567. Han
inlade särskilt stora förtjänster
om finansernas ordnande och om
den högre, bildningen.
Oxel, se S o r b u s.
Oxelösund, municipalsamhälle
(sedan 1899) inom S:t Nikolai
skn, Södermani. L, på en halvö,
som skjuter ut i Östersjön. 3,035
inv. — O. har isfri hamn, anlagd
1876, som blivit av stor betydelse,
då O. är ändpunkten för
Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg. Hamntrafiken har medfört
uppbyggandet av långa kajer och
storslagna lastningsapparater.
Järnmalmsexport. Järnverk.
Oxelösund — Flen —
Västmanlands järnväg, se Trafik
a b. Grängesber g—O x e 1 ö
-sund.
Oxelösunds järnverk
omfattar Sveriges enda koksmasugn
jämte koksverk och
biprodukts-fabrik samt elektrisk
kraftstation med 3 gasmotoraggregat om
vartdera 4,500 HK. O. tillverkar
årligen c:a 50,000 ton gjut- och
martintackjärn samt 100,000 ton
koks. Anlagt 1913—17; äg. O:s
a. b., grundat 1913.
Oxen (lat. Tau’rus), till
djurkretsen hörande stjärnbild med
en stjärna (<,, A 1 d e b a’r a n) av
l:a storleken; innehåller st
järngrupperna Hy a’ derna och
P 1 e j a’ d e r n a (se dessa ord).
Oxenstierna, svensk ätt, känd
sedan mitten av 1300-t. I slutet
av 1500-t. började den uppkalla
sig efter sitt vapen, oxpannan (ty.
Stim). Ätten delade sig i flera
grenar, varav två, friherrliga
ätten n:r 1, O. av Eka och
Lindö (stamfader O. 5), samt
grevliga ätten n:r 8, O. av
Korsholm och Vasa
(stamfader O. 7), fortleva. — 1. Nils
Jönsson Q., d, omkr. 1450?
slottsherre i Nyköping och
Örebro, motståndare till Erik av
Pommern, var under konung
Kristofer medlem av den svenska
inte-rimsregeringen och efter
konungens död jämte sin broder (se O. 2)
en tid riksföreståndare. På
unionsmötet i Halmstad 1450
motarbetade han energiskt Karl
Knutsson. — 2. Bengt
Jönsson O., d. omkr. 1450, den föreg:s
broder, lagman i Uppland,
riksråd, jämte brodern
riksföreståndare 1448, framskjuten medlem
av unionspartiet. — 3. Jöns
B eng t s s on O., f. 1417, d. 1467,
den föreg:s son, ärkebiskop 1448,
riksföreståndare, bedrev fleråriga
studier i utlandet och var en tid
rektor för univ. i Leipzig. Den
lärde men lidelsefulle och
härsklystne O., som av påven tilldelades
titeln Sve’ciae pri’mas, var en
fanatisk unionsvän. Han ledde den
aktion, varigenom Karl Knutsson
(se K a r 1 sp. 569) störtades 1457
och Kristian I inkallades. Med
Kristian råkade han dock i
konflikt, då han självrådigt eftergav
en skatt, och han fördes fängslad
till Köpenhamn 1463. Han frigavs
f. å. och fördrev då åter den under
tiden återinsatte konung Karl
samt övertog tillsammans med
biskop Kettil Karlsson (Vasa)
regeringen som riksföreståndare. Han
understödde Kristians försök att
åter bli erkänd i Sverige men
besegrades 1467 av Karl Knutssons
anhängare. — 4. Sten
Kristers-son O., d. 1516, den föreg:s
brorson, riksråd 1501, slottsherre i
Nyköping. Egoistisk och
opålitlig, fronderade O. såväl mot
konung Hans som tidvis även mot
Sturarna. Av Svante Sture
användes han dock i ett flertal värv. O.
gjorde 1516 ett misslyckat uppror
mot Sten Sture d. y. Han dog
i fängelse, — 5. Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
