Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paraguay-te ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1621
Paraguay-te—Parakronism
1622
står övervägande av indianer,
gua-rani, något blandade med
spanjorer ; senare invandrade
befolkningselement (från Argentina,
Syd-Europa, Tyskland) beräknas
Kreatursstock 1918.
Hästar ....................... 490,000
Åsnor, mulåsnor och mulor ... 39,000
Nötkreatur ................. 5,500,000
Får .......................... 600,000
Getter ........................ 93,000
Svin .......................... 87,000
Handelsomsättning (mill. p. st.).
1919 1920 1921 1922 1923 1924
Import 3,>7 2,62 1,6? l,i* l,?» 2,47
Export 3,59 3,04 1,86 1,98 2,49 2,49
Importen, som främst kommer från
Argentina, Storbritannien och För. Stat.,
omfattar bl. a. textilvaror, livsmedel
och maskiner, exporten, som främst går
till Argentina, För. Stat, och Uruguay,
trä, kött, quebrachoextrakt, tobak,
mate, frukter, hudar, nötkreatur och
bigaradolja.
till 60,000. — Huvudnäringar äro
jordbruk (majs, maniok,
sydfruk-ter, tobak), boskapsskötsel,
skogsbruk och insamling av mate.
—-Floderna äro de viktigaste
sam-■färdslederna. Järnvägarnas längd
828 km. (huvudbana Asuncion—
Encarnacion). — Myntenhet är
peso. För mått och vikt gäller
metersystemet. — Officiella språket
är spanskan, folkspråket
guarani-språket. Formellt obligatorisk
folkundervisning. Universitet i
huvudstaden Asuncion. Religionen
är romersk-katolsk. —
Författning. Presidenten väljes på 4 år;
representationen är delad på
senat (20 medl.) och
deputeradekammare (40 medl.).
—Försvars-väsen. Armén räknar omkr. 2,500
man, varjämte ett nationalgarde
av alla vapenföra män kan
mobiliseras. Flottan är obetydlig. —
Historia. P. nåddes i slutet av
1520-t. av S. Caboto och gjordes
till spansk provins. Tidigt fingo
jesuiterna stort inflytande i P.,
och de grundade en nominellt
un
der den spanske konungen
lydande ordensstat, som sträckte sig
från Anderna till östkusten och
som blev berömd för sitt välstånd
och det ingripande men
välgörande förmynderskapet över
indianerna. 1767 fördrevos jesuiterna. P.
deltog i den allmänna
sydamerikanska frihetsrörelsen, och 1811
utfärdades en
självständighets-förklaring. Makten kom 1814 i
händerna på Rodriguez
Franci a, som med diktatorisk makt
styrde P. till 1840. Sin ställning
befäste han bl. a. genom att
avspärra landet från alla inflytelser
utifrån. Han efterträddes av C. A.
Löpez (1840—62), som
genomförde en rad reformer. Ett krig
med Brasilien, Uruguay och
Argentina 1864—72 medförde
förödande verkningar för P., och n.
delen av dess dåv. område
förlorades till Brasilien. 1870
infördes en republikansk författning.
P. har sedan dess haft yttre fred
men gång på gång skakats av inre
strider. P. inträdde 1920 i N. F.
Paraguay-te [-goa’j-], se Ilex.
Parahyba [-rai’ba]. 1. P. do
S u 1, flod i s.ö. Brasilien,
genomflyter staten Rio de Janeiro och
utmynnar i Atlanten. 900 km. —
2. P. d o N o r t e, flod i n.ö.
Brasilien. 370 km. — 3. Kuststat i
n.ö. Brasilien. Jordbruk och
boskapsskötsel. 75,000 kvkm. 1 mill.
inv. — 4. Huvudstad i P. 3, vid
P. 2 och järnvägen Natal—
Maceio. Bomullsexport. 50,000
inv.
Parakla’ser, se
Förklyft-ning.
Parakle’t (lat., av grek,
para’-kletos), sakförare, förespråkare,
hjälpare; i 1 Joh. 2: 1 använt om
Jesus, eljest i N. T. (Joh. 14: 16
etc.) om Anden.
Parakroni’sm (av grek, para’,
förbi, och kr o’nos, tid), tideräk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
