Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paraguay-te ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1623
Paraldehyd—Parallell
1624
ningsfel, varigenom en händelse
förlägges för långt fram i tiden.
Paraldehyd, se A c e t ald
e-hy d.
Paralipo’mena (grek,
paralei-po’mena, av paralei’pein,
utesluta), eg. något uteslutet;
bi-hang, tillägg till större skrift;
Septuagintas benämning på
Krönikeböckerna (se d. o.).
Parali’ps (av grek.
para’leip-sis, utelämnande), retorisk figur,
bestående i att talaren
framställer något eg. ytterst viktigt ss. av
så ringa betydelse, att han helt
vill förbigå detsamma, varigenom
han ger ökad vikt åt den sak, till
vilken han vill komma.
Paralla’ktisk uppställning
(jfr Par allax), se
Ekvator i a 1.
Paralla’x (grek. para’llaxis,
förskjutning), av iakttagarens
förflyttning härrörande
förändring av den riktning, i vilken ett
iakttaget föremål ses. — Astr.
Daglig P. är vinkelskillnaden
mellan den riktning, i vilken ett
celest föremål iakttas, och den
riktning, i vilken det skulle ses
från jordens medelpunkt, 1. m.
a. o. avståndet (i bågsekunder)
mellan observationsorten och
jordens centrum, sett från det
observerade föremålet. Dagliga P.
genomlöper alla sina värden på
en dag, därav namnet. Befinner
sig en himlakropp i zenit, är
dess P. noll; befinner den sig i
horisonten, har dess P. sitt
maximum (horisontalparal-1 a x). Enär jorden icke är en sfär,
har en himlakropps
horisontal-parallax olika värden på olika
platser; den är störst vid
ekvatorn, där iakttagarens avstånd
från jordens centrum är störst.
Man har därför som norm valt
e k v a t o r i a 1 - horisontalparal-
laxen, d. v. s. jordens
ekvato-rialradie, sedd från himlakroppen
i fråga. Solens horisontalparallax
är 8",8, månens 57’; för Venus och
Mars uppgår den icke till 40". —
Fixstjärnorna äro så avlägsna, att
de icke ha någon märkbar daglig
P., men somliga av dem äga en
mätbar å r 1 i g P., d. v. s.
vinkelskillnaden mellan den riktning, i
vilken fixstjärnan iakttas från
jorden, och den riktning, i vilken
den skulle ses från solen, 1.
jordens banradie (i bågsekunder),
sedd från stjärnan. Denna P. är
sålunda beroende av jordens
årliga rörelse kring solen och har
därav sitt namn. Man hade allt
från Tyge Brahes dagar sökt
bestämma en dylik
stjärnparal-lax, men utan framgång, tills
Bessel 1838 lyckades fastställa P.
för 61 Cygni (0",30). För vår
närmaste granne, n Centauri, är P.
0",76. — Avståndet till en stjärna
är 1 parsec (se d. o.), dividerad
med stjärnans P. Avståndet till
« Centauri äro alltså 1,3 parsec.
Parallell (grek. para’Uelos, av
para’, bredvid, och alle’lon,
varandra) jämlöpande, jämsides
(med) ; (väsentligen) lika;
jämförelse; motstycke. — Geogr. P. 1.
parallellcirkel, cirkel på
jordklotet, parallell med jordekvatorn. —
Geom. Två räta linjer i samma
plan sägas vara P., om de aldrig
råkas, hur långt de än förlängas
åt båda hållen. Enl. Eukleides’
parallellaxiom kan genom en
given punkt endast en linje dras P.
med en given linje. De många
försök, som gjorts att härleda
parallellaxiomet ur de övriga
axiomen, ha alla misslyckats, och man
har i de icke-euklidiska
geometrierna (se Geometri)
åstadkommit geometriska system, i vilka
parallellaxiomet ersatts av andra
axiom. — Två plan 1. en linje och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
