Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parallellepiped ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1625
Parallellepiped—Paralogism
1626
ett plan sägas vara P., om de
aldrig råkas, huru långt de än
förlängas åt alla håll.
Parallellepiped (av parallell
och grek. epi’pedon, plan), solid
figur, som begränsas av sex plan,
av vilka två och två äro
parallella. Gränsytorna äro
parallello-grammer, av vilka de motstående
äro kongruenta. Den
rätvink-1 i g a P :s sidoytor äro rektanglar,
kubens sidoytor äro kvadrater.
Parallellfsm (av parallell),
j ämförelse; överensstämmelse;
sammanställning av likartade
ställen i en skrift, vilka
ömsesidigt förklara varandra
(”parallellställen”) ; poetiskt
verknings-medel (spec. vanligt i hebreisk
poesi), bestående i att en tanke
omedelbart upprepas i synonym 1.
antitetisk form (t. ex. Ps. 38: 2;
Ordspr. 24: 16).
Parallellklasser, med varandra
jämnlöpande avdelningar i en
skolklass. Uppdelning av en klass
i P. får ske först sedan
lärjungeantalet överstigit vid realskola
och allmän högre folkskola 35, vid
gymnasium, kommunal
mellan-skola, yrkesbestämd högre
folkskola och statsunderstött
privatläroverk 30.
Parallellkoppling, se K o p p
-1 i n g. Fys.
Parallellogra’m (av parallell
och grek. gra’fein, skriva),
fyr-sidig, rätlinig figur, vilkens
motstående sidor äro parallella. De
äro även lika stora, och
motstående vinklar äro lika stora. P:s yta
är produkten av en sidas längd
och dess avstånd från motstående
sida (höjden). — K r a f t p a
-r a 1 le 11 o gr a m, se
Resulta n t.
Parallellrörelse. Fys. Se
Translation. — Mus. Se
Stämföring.
Parallellställen, se P ar
al-1 e 11 i s m.
Parallellteori’ är den
allmännast vedertagna beteckningen för
den uppfattning rör. förhållandet
mellan tillvarons fysiska och
psykiska sida, som med Spinoza
fattar det andliga och det kroppsliga
ss. två lika väsentliga egenskaper
1. attribut hos ett och samma
urväsen 1. den absoluta
”substansen”. En växelverkan mellan det
andliga och det kroppsliga ter sig
för denna ståndpunkt lika
otänkbar, som att två parallella linjer i
det euklidiska rummet skulle
kunna skära varandra. Man har
bl. a. jämfört det andliga och
kroppsliga med den konvexa och
konkava krökningen hos samma
cirkel 1. med två skilda språk för
samma tankeinnehåll. Ss.
”psyko-fysisk” teori kräver P., att
psykiska företeelser enbart skola
förklaras ur andra psykiska
företeelser och ej ur materiella processer,
de fysiska å andra sidan enbart ur
fysiska förlopp, utan ingripande
av psykiska faktorer. P.
betecknas av Höffding ss. i d e n t i
-t e’ t s h y p o t e’ s, av Kroman ss.
d u p 1 i c i’ s m. I nyare tid
representeras den i större 1. mindre
grad bl. a. av G. Th. Fechner,
Wilh. Wundt, Höffding och Fr.
Paulsen, i viss mån ock av Ernst
Haeckel och andra moderna s. k.
monister.
Parallelltrapets, en rätlinig,
fyrsidig figur, i vilken två
motstående sidor äro parallella.
Avståndet mellan de parallella
sidorna kallas höjd. P:s yta är
produkten av höjden och de parallella
sidornas halva summa.
Paralogi’sm (av grek, para’,
på sidan om, och logismo’s,
slutledning), av Aristoteles införd
samt senare särskilt av Kant
använd term för ett oavsiktligt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
