Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris, Frankrikes huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1647
Paris
1648
Paris. Notre-Dame. Västfasaden.
sköna klassicistiska fasaden
tillfogades på 1700-t. av italienaren
Servandoni (se ill. till d. o.).
Här ligga även Odéon, den ena av
de statsunderstödda teatrarna,
och Luxembourgpalatset, uppfört
för Maria av Medici 1615—21
av Salomon de Brosse, sedan
1879 säte för senaten.
Orangeribyggnaden inrymmer
Luxem-bourgmuseet (se d. o.). Framför
palatset utbreder sig den
vidsträckta, av de Brosse i
renässansstil anlagda
Luxembourgträdgår-den, en av P:s vackraste parker,
uppfylld av skulpturverk, främst
den av de Brosse utförda Fontaine
Médicis. — Den västligaste delen
av området innanför de inre
boulevarderna upptas av Faubourg
Saint-Germain, urspr. en (av
Ludvig XIV inkorporerad) förstad,
uppvuxen utanför klostret
Saint-Germain-des-Prés. Den beboddes
urspr. av adeln och är fortfarande
ett av P: s mest aristokratiska
partier med talrika, gamla
adels-palats (hötels) samt främmande
makters beskickningar och flera
ministerier. Här ligger även
Chambre des Députés
(deputeradekammaren), förr
Palais-Bour-bon, uppfört på 1700-t. så när
som på den mot Place de la
Concorde vettande, 1804—07
tillfogade kolonnfasaden. —
Stads-partiet närmast v. om Faubourg
Saint-Germain domineras av
Invalidhotellet (se d. o.). Längre bort
ligger krigsskolans, École
Militai-re, stora komplex, uppfört på
1700-t. av J.-A. Gabriel. Framför
detta utbreder sig Marsfältet (se
d. o.), en till park omdanad
gammal paradplats, med det över hela
P. synliga Eiffeltornet (se d. o.) i
fonden. I s. ligger stadsdelen
Montparnasse med brokigt
artistliv och otaliga kaféer och
restau-ranter. — F. ö. märkas på vänstra
Seinestranden Pasteurinstitutet
(se d. o.), La manufacture des
Gobelins (se Gobeläng sp.
1345), det av Perrault 1667—72
uppförda Observatoriet och
Valde-Grace, en av P:s vackraste
kyrkor, påbörjad 1645 av F.
Man-sart (se ill. till d. o.). — Högra
Seinestranden (Rive droite)
utgör den största och viktigaste
delen av P. I sin helhet gör den ett
storslagnare, livligare och
elegantare intryck än vänstra stranden.
Bebyggelsen på denna sida
samlade sig tidigast kring Temple och
ett flertal kloster. Genom
anläggningen av Louvre (se d. o.) på
1200-t. drogs centrum småningom
över till denna sida om floden,
och vid nya tidens början
tillhörde redan hela området
innanför de inre boulevarderna staden.
Inom detta område, av ålder
kallat la Ville, är den främsta
trafikådern i ö.—v. riktning den
breda, 1811—56 efter enhetlig
plan anlagda Rue de Rivoli, som,
fortsatt av Rue Saint-Antpine, fpr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
