Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris, Frankrikes huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1649
Paris
1650
från Place de la Concorde till
Place de la Bastille, belägen på
platsen för den forna Bastiljen
(se d. o.). Place de la Concorde,
P:s vackraste och en av
världens mest berömda öppna
platser, anlades av Ludvig XV, var
under revolutionen platsen för
giljotinen samt erhöll sin nuv.
gestalt 1854. Den smyckas av
Luksorobelisken (från Ramses
II:s tempel), fontäner jämte
statyer av franska städer samt
begränsas i n. av tvenne enhetligt
uppförda monumentalbyggnader
(den ena nu disponerad av
marinministeriet), efter planer av
Gabriel. Mellan dessa leder den
breda Rue Royale upp till den
1764—1842 främst av P. Vignon
uppförda kyrkan
Sainte-Made-leine (se ill. till
Byggnadsko n s t sp. 867), vars antika
tem-pelfasad bildar en mäktig fond
till Place de la Concorde. Bland
byggnaderna å den av Rue de
Rivoli avskilda strandremsan
dominerar Louvres väldiga
komplex, omslutande Place du
Car-rousel, varifrån en triumfbåge,
uppförd av Percier och Fontaine
(se ill. till d. o.), leder till den
kring de nu försvunna Tuilerierna
(se d. o.) anlagda
Tuilerieträd-gården. Nära Seine ligga även
rådhuset, Hotel de Ville, uppfört i
fransk renässansstil på 1500-t.,
nyuppfört 1874—82 efter
förstörelsen under kommunen, samt
kyrkorna Saint-GermainTAuxerrois,
huvudsaki. gotisk, och
Saint-Ger-vais i flamboyantstil med
renäs-sansfasad av de Brosse (se ill.
till d. o.). — Från Place de la
Madeleine utgå les grands
boulevards, som via Place de la
Répu-blique föra till Place de la
Bastille. Området mellan
boulevardbågen och Rue de Rivoli delas av
Boplevard de Sébastopol, som fort-
Paris. Salnte-Chapelle.
sätter Boulevard Saint-Michel på
vänstra stranden, i två hälfter. —
Området v. om Boulevard
Sébastopol mellan de stora boulevarderna
och Rue de Rivoli är P: s egentliga
centrum och livligaste del. Hit är
såväl affärs- och finans- som
nöjeslivet koncentrerat. Brännpunkten
utgöres av Place de 1’Opéra med
den 1861—75 av Ch. Garnier med
enorma kostnader uppförda
Operan (se ill. till
Byggnadskonst sp. 869), världens största
och praktfullaste teater, i mitten
av stråket Boulevard de la
Madeleine—Boulevard des
Capucines—-Boulevard des Italiens, P:s och
kanske världens elegantaste
gatuparti. Därifrån utgå den breda
Avenue de 1’Opéra i riktning mot
Louvre och Rue de la Paix,
kantad av lyxbutiker och hotell, till
den 1708 av J. Hardouin-Mansart
enhetligt ordnade, av förnäma
1700-talshus omgivna Place
Ven-döme med Vendömekolonnen, en
efterbildning av Trajanuskolonnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
