Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris, Frankrikes huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1657
Paris
1658
Paris. Avenue des Champs-Élysées.
staden stå Seineprefekten och
polisprefekten, som vid sin sida
ha ett municipalråd, bestående av
80 på 4 år valda led. — Industri.
Handel och sjöfart. Bland P:s
många industrigrenar äro
konfektions- och metallindustrierna
mest betydande; världens
förnämsta lyxindustri (särskilt
modevaror) finnes i P. I en del av
förstäderna bedrives omfattande
tillverkning av met allvar or,
kemikalier, keramik m. m. P. är
Frankrikes näst Marseille största
hamnstad med Rouen och Le Havre som
främsta uthanmar. Hamnen
sträcker sig c: a 53 km. längs Seine och
c:a 14 km. längs den inom P.
belägna Saint-Martinkanalen och
delar av Saint-Denis- och
Ourcq-kanalerna, alla mynnande i Bassin
de la Villette i n.ö. P.
Vattenvägarnas godstrafik (årligen c:a 15
mill. ton varor) överträffar
järnvägarnas. — Kommunikationer. I
P. leda 27 broar över Seine. Gatu-,
främst biltrafiken är större än i
någon annan stad. Utom
spårvägs-och omnibuslinjer har P. ett
underjordiskt nät av elektriska
järnvägar (9 linjer av Chemin de fer
metropolitain och 3 av Nord-Sud).
Innanför stadsgränsen går linjen
Chemin de fer de Petite-Ceinture
och utanför, sammanbindande
förstäderna, den för godstrafiken
be
tydelsefulla Chemin de fer de
Grande-Ceinture. P. är Frankrikes
största järnvägsknut.
Huvudbangårdarna äro Gare du Nord
(N ordbangården; tåg norrut),
Gare Saint-Lazare (tåg till
Nor-mandie) och Gare de Lyon (tåg
till Medelhavskusten). P. är även
centrum för Frankrikes kanalnät
(se Frankrike sp. 486—487)
och en viktig knutpunkt för
Europas lufttrafik (se d. o.).
—-Historia. P. är uppkallat efter en
mindre gallisk stam, pari’sii, som
bodde i Seinedalen. Deras
huvudort kallades Lutetia (ofta med
tillägget Parisiorum) och låg pä
nuv. Citéön. Romarna byggde
sedan på vänstra Seinestranden en
ny stadsdel (se ovan sp. 1645). P.
var sedan en av frankernas
viktigaste städer och tidvis
konunga-residens. Under karolingerna
förlorade staden i betydelse och led av
vikingarnas härjningar. Den
uthärdade då framgångsrikt en
belägring av en väldig vikingahär
(885). Emedan de kapetingiska
konungarna hade sina
besittningar i Ile-de-France, blev P. sedan
900-t. åter residensort och
utvecklades snart till Frankrikes
huvudstad. Omkr. 1200 började P:s
medeltida storhetstid. Filip
August byggde då borgen Louvre
samt en stadsmur, och på vänstra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
