Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris, Frankrikes huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1659
Paris
1660
Paris. Seine vid Pont Alexandre III.
Seinestranden uppväxte P:s
universitet, som blev det förnämsta i
Europa, och. vid vilket även några
svenska stift upprättade
studenthem (kollegier). På 1300-t.
framträdde P:s borgerskap som en
politisk maktfaktor, bl. a. då dess
borgmästare (prevot des
mar-chands) Étienne Marcel ledde en
aristokratfientlig rörelse. Den
oroliga stadsbefolkningen deltog
senare även i burgundiska
partiets strider mot armagnakerna
(se Armagnac), och under
hundraårskrigens senare skede
hölls P. länge besatt av
engelsmännen. Frans I:s tid innebar en ny
utveckling (uppförandet av Hotel
de Ville, grundandet av det nya
Louvre), som dock hämmades av
religionskrigen vid 1500-t :s slut.
Under dessa (se
Hugenot-t e r) var P. katolikernas
huvudfäste och skådeplatsen för
Barto-lomeinattens blodbad. Först efter
en fyraårig belägring
underkastade sig staden Henrik IV (1594).
Under de bourbonska konungarna
utvecklades P. efter hand till
Europas praktfullaste stad;
kungliga och furstliga palats och
ståtliga byggnadskomplex
uppfördes, varjämte storartade
stads-planeprojekt bragtes i
verkställighet. Befolkningens deltagande i
Frondeupproret blev en
bidragande orsak till konungaresidensets
förläggande till Versailles, vilket
emellertid orsakade, att P. blev
centrum för oppositionen mot det
kungliga enväldet. Franska
revolutionens märkligare händelser
tilldrogo sig också nästan
uteslutande inom P., vars invånare togo
en mycket aktiv del i dess strider
och omstörtningar. Alltsedan
denna tid har P. i politiskt
hänseende dominerat det övriga
Frankrike, och där ha alla
senare revolutioner (1830, 1848, 1870)
försiggått. Napoleon I:s styrelse
innebar ett återhämtande efter
revolutionsårens blodsutgjutelser
och omstörtningar; då infördes
flera kommunala reformer, bl. a.
den nuv.
arrondissmentindelning-en. Efter att 1814 och 1815 utan
motstånd ha fallit i fiendehand
blev P. på 1840-t. omgivet av en
stark fästningsgördel. Samtidigt
vidtog ett enastående
nydanings-arbete, som nådde sin höjdpunkt
under Napoleon III:s och
Hauss-manns tid. Då hölls även den
första världsutställningen i P.
(1855), vilken senare följdes av
andra (den förnämsta 1900).
Fransk-tyska kriget 1870—71
innebar svåra hemsökelser genom
en långvarig belägring, som trots
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
