Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parisdeklarationen - Pariskommunen - Paris är värt en mässa - Paritet - Park
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1663
Pariskommunen—Park
1664
rade sig sedermera villiga att
efterkomma P:s grundsatser.
Under världskriget åsidosattes
emellertid samtliga utom
bestämmelsen om kaperiets avskaffande.
Pariskommunen (fr. La
com-mune [de Paris]), benämning på
den revolutionära regering, som
1871 tog makten i Paris efter den
franska kapitulationen i kriget
mot Tyskland; sedermera även på
själva uppror srörelsen. Uppeggad
av socialistiska och anarkistiska
agitatorer, hade befolkningen
under kriget gripits av en häftig
revolutionär anda, som genom de
militära nederlagen fick en
nationell anstrykning. Under Paris
belägring hade flera
upprorsför-sök ägt rum men nedslagits av
nationalgardet. Agitationen grep
även detta, inom vilket i slutet
av febr, bildades en s. k.
centralkommitté, fr. comité central, som
18 mars genomförde en segerrik
revolution. 26 mars valdes en av
90 medlemmar bestående
representation, som skulle utöva
regeringsmakten och som efter
mönster från 1792 (se
Franskarevolutionen sp. 550) kallades
kommunen. Bland ryktbara
”kommunarder” må nämnas F.
Pyat, L. C. Delescluze, G. P.
Clu-seret, Louise Michel. Kommunen
övertog 28 mars regeringsmakten
från centralkommittén och
fördelade ärendena på 10
kommissioner. Då ledningen till stor del
bestod av för sina uppgifter
odugliga personer, urartade styrelsen
genast till en anarki. Under det
nu följande skräckväldet
fängslades Paris’ ärkebiskop, Darboy,
presidenten i kassationsdomstolen,
Bonjean jämte en mängd andra
ss, gisslan tagna personer för att
längre fram utan rättegång
arkebuseras. Kyrkor vanhelgades och
plundrades, Thiers’ hus revs ned,
Vendömekolonnen störtades. Snart
började regeringstrupperna under
Mac Mahon ett systematiskt
angrepp mot Paris, varav stora delar
under de följande
barrikadstriderna utsattes för uppsåtlig
förstöring av kommunarderna. Bl. a.
brändes Tuilerierna, Palais-Royal
och (delvis) Hotel de Ville. 28
maj kunde Mac Mahon utfärda sin
segerproklamation. Med stor
stränghet behandlades
kommunarderna. Mot en stor mängd fördes
under de närmaste åren
långvariga processer, delvis slutande
med dödsdomar, ett stort antal
deporterades. 1880 utfärdades
dock allmän amnesti.
Paris är värt en mässa (fr.
Paris vaut bien une messe), enl.
sägnen yttrande av den franske
konungen Henrik IV, då han, för
att vinna Paris, övergick till
katolicismen; ofta citerat som
uttryck för att en person offrar sin
övertygelse för att nå ett visst
mål.
Parite’t (fr. parité, av lat.
pa’-ritas), likställdhet, likvärdighet.
Se Guldparitet och
Växelkurser. — Adj.: p a r i t e’
-t i s k.
Park (fr. par c, urspr.
inhägnad), se Trädgårdskonst.
Jfr även Kronopark,
Nationalpark. — P. användes
även som beteckning för en
samling fordon (vagnpark,
automo-bilpark) 1. artillerimateriel
(ar-tilleripark).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
