Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pasteur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Pasteurisering—Pastoral
36
tellt medicinska
forskningsinstitut (numera även sammankopplat
med vaccinberedning i teknisk
skala och sjukhus).
Pasteurise’ring [pastö-] (av
Pasteur, se d. o.), p a s t ö r i
-s e r i n g, upphettning till
värmegrad under kokpunkten för att
hindra jäsning och döda
smittämnen i drycker m. m. Inom
mejerihanteringen användes h ö g
-pasteurisering, hastig
upphettning till 80° C., 1.
långtids-pasteurisering, upphettning
till 63° C. under 30 min. Vid den
förra dödas nästan alla
mikroorganismer utom vissa
motståndskraftiga sporer (vilkas
utveckling dock senare hindras genom
avkylning), men mjölken får lätt
samma smak som efter kokning,
varjämte enzymer och lecitin
förstöras, albuminet koagulerar och
mjölken blir mindre lämplig till
gräddsättning och ystning.
Konsumtions- och ystmjölk
underkastas därför långtidspasteurisering,
vilken dödar alla smittförande
bakterier men ej åstadkommer
ovannämnda förändringar. —
Högp asteur iser ing utföres vanl.
med pasteuriseringsapparat 1.
p a s t ö’ r, med dubbla väggar,
mellan vilka inledes ånga, som
upphettar den från bottnen
inledda och upptill utströmmande
mjölken. Långtidspasteurisering
utföres vanl. i en vanna, i vilken
mjölken hålles vid bestämd
temperatur under 30 min. I r ege
-nerat i’vapparater
användes den upphettade mjölken till
förvärmning av mjölken före P.
— P. till 80° är genom lag 6 juni
1925
(pasteuriserings-lagen) påbjuden för mjölk,
kärnmjölk och vassla, som
utlämnas från mejeri till kreatursföda;
avser att motarbeta
kreaturstu-berkulosen. Den tillämpas icke i
Kopparb., VästernorrL, Jämtl.,
Västerb. och Norrb. 1.
Pasteurmedaljen [pastö’r-],
guldmedalj, stiftad 1892 av
Svenska Läkarsällskapet och
överlämnad till L. Pasteur på hans
sjuttioårsdag. Den skall vart tionde
år tilldelas den forskare, som mest
bidragit till framstegen inom
bak-teriologin och hygienen. Den har
tillerkänts M. v. Pettenkofer,
R. Pfeiffer och J. Bordet.
Pastiche [-ti’sj] (fr., av ital.
pasticcio, eg. pastej), konst-,
dikt-1. musikverk, medvetet imiterande
stil 1. manér, som är
utmärkande för annan tid 1. konstriktning,
konstnär, diktare 1. kompositör.
Pastiljer, pasti’ller (lat.
pasti’lli), urspr. små kakor av
mjöl, balsam o. d., numera
läke-1. förfriskningsmedel i form av
små, vanl. runda 1. månghörniga
kakor.
Pa’stor, lat., herde,
kyrkoherde; ss. titel i allm. använd om
präst i lägre tjänst än
kyrkoherde. — P. 1 o’ c i, förk. p. l.,
beteckning för vederbörande präst på
platsen, kyrkoherden i pastoratet.
— P. p r i m a’ r i u s (”av första
rangen”), titel för kyrkoherden i
Storkyrkoförsamlingen i Sthlm.
Denne är ord. preses i Stockholms
stads konsistorium och
självskriven led. av kyrkomötet.
v. Pa’stor, L u d w i g, f. 1854,
frih., tysk historiker, prof, i
Innsbruck 1887, föreståndare för
österrikiska historiska
seminariet i Rom 1901, österrikiskt
sändebud vid kurian 1921. P:s
huvudverk är det apologetiska men
likväl kritiskt objektiva Geschichte
der Päpste sett dem Ausgang des
Mittelalters (9 bd, 1886—1923).
Pastora’! (ital. pastorale, av
lat. pa’stor, herde), herdedikt (se
d. o.) ; som skildrar 1. har
karaktären av herdeliv 1. idylliskt
lant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
