Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patentunionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Patina—Patras
44
Kristi dop. Målning av Joachim Patinir.
Pa’tina (lat., eg. fat, skål), se
Brons sp. 618. P., som ansetts
som ett säkert kännetecken på hög
ålder hos bronsarbeten, kan
numera framkallas på kemisk väg.
— P. användes även i bet.
ålderdomlig, förfinad prägel. — P a
-t i n e’ r a, överdra med patina.
Patini’r (Patenier),
Joachim, f. omkr. 1490, d. 1524,
flamländsk målare, verksam
hu-vudsakl. i Antwerpen. Hans i blått
förtonande klipplandskap, som i
sin detaljmässiga stil anknyta till
de nederländska
1400-talsmästar-na, äro före sin tid i så måtto,
att figurerna, vanl. bibliska, ofta
äro inskränkta till blott staffage.
Patisseri’ (fr. påtisserie, av
paté, pastej), finare bakverk;
pastejbagarkonst.
Pa’tkul, Johan Reinhold,
f. 1660, d. 1707, tysk-baltisk
politiker och militär. P. sändes 1690
till Sthlm som den liv- och
est-ländska adelns underhandlare i
(reduktions- och privilegiefrågan
(se L i v 1 a n d sp. 637).
Hemkommen, genomdrev P. självrådigt en
författningsändring, åsyftande
att ge Livland större
självständighet. Då en räfst inleddes,
flydde P. och dömdes frånvarande
till döden. Han trädde 1699 i
förbindelse med August den starke
och åstadkom ett anfallsförbund
mot Sverige mellan Sachsen,
Ryssland och Danmark. I ett
separat-avtal med August utlovade han
Livlands anslutning till Polen
som autonom adelsrepublik. Efter
Stora nordiska krigets utbrott
trädde P. 1701 i tsar Peters
tjänst och medverkade vid ryska
arméns reorganisation. Då han ss.
ryskt sändebud hos August skarpt
kritiserade dennes politik, lät
August fängsla honom och enl.
freden i Altranstädt utlämna
honom till Karl XII, varpå
dödsdomen verkställdes.
Pa’tmos, italiensk ö bland s.
Sporaderna i Egeiska havet. 3,000
inv. P. är skådeplatsen för
Uppenbarelsebokens syner (jfr Upp.
1:9). Kloster från 1000-t:s slut.
Patna [pæ’ttno], huvudstad i
prov. Bihar och Orissa, Britt.
Indien, på en höjd vid Ganges.
Universitet. Textilindustri och
opiummarknad. 120,000 inv.
Patoge’n (av grek. pa’tos,
lidande, och ge’nein, alstra),
sjukdomsalstrande (spec. om
bakterier, som orsaka
infektionssjukdomar).
Patois [-toa’], fr., dialekt,
folk-mål; rotvälska.
Patologi’ (av grek. pa’tos,
lidande, och lo’gos, lära), läran
om sjukliga processer, deras
orsaker (allmän P.) och av dem
alstrade förändringar i organen
(patologisk anatomi).
— Patolo’gisk, sjuklig,
abnorm (motsats: fysiologisk,
normal). — P a t o 1 o’ g, forskare
inom patologin.
Pa’tos (grek., eg. lidande),
lidelse i känsla och uppfattning;
lidelsefullt, högstämt
framställningssätt. — P a t e’ t i s k, fylld
av patos, högstämd; högtravande.
Pa’tras, nygrek. Patrai, största
staden på Peloponnesos, Grekland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
