Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Patria—Patricier
46
vid Patrasviken. Ärkebiskopssäte.
Viktig hamnstad med livlig
handel och sjöfart (export av
korinter, vin m. m.). 60,000 inv. —
P a’ t r a s v i k e n, se
Korintiska viken.
Pa’tria, lat., fädernesland.
Pa’tria pote’stas (lat.,
fadersmakt), i den romerska rätten den
makt, som husfadern (pa’ter
fa-mi’lias) hade över sin familj och
sitt husfolk. P. avsåg icke blott
personerna själva utan även allt
vad de förvärvade.
Patria’rk (grek. patria’rkes,
stamfader). 1. I judiska skrifter
och N. T. använd beteckning för
Israels stamfäder (Abraham,
Isak och Jakob samt dennes tolv
söner). — 2. Från 300-t.
hederstitel för äldre biskopar, med tiden
reserverad väsentligen för de
förnämsta kyrkofurstarna i
Österlandet. De äldsta och mest
bekanta av patriarkämbetena,
pa-t r i a r k a’ t e n, äro de fyra i
Konstantinopel, Alexandria,
An-tiokia och Jerusalem. Dessa P.
krävde och erhöllo inom sina resp,
områden en viss myndighet även
över metropoliterna. Den i rang
förnämste var och är alltjämt
Konstantinopels ”ekumeniske P.”
(se Grekisk-ortodoxa
kyrkan sp. 1511). Även i vissa
heretiska nationalkyrkor upptogs
titeln, ännu bevarad hos
nesto-rianer och kopter. Likaså ha de
flesta av de med Rom unierade
grupperna (se österns
unierade kyrkor) P. (en del
dock av mycket ungt datum). Till
de äldre ortodoxa patriarkaten
lades 1585 (genom Fjodor I) ett
för Ryssland. Det ryska P.
upphörde 1700 men återupprättad ?s
efter revolutionen 1917 (se vid.
Ryssland). I nyare tid har
patriarktiteln dessutom delvis
kommit i bruk också i de länder
med ortodox kyrka, som efter
hand frigjort sig från Turkiet:
Grekland, Serbien (nu
Jugoslavien), Bulgarien och Rumänien.
— Den romerska kyrkan, som
alltjämt gör anspråk på
hegemoni över östern, utnämner
fortfarande nominella P. för
Konstantinopel, Alexandria, Antiokia och
Jerusalem. Av dessa residera de
tre förstnämnda i Rom. Titeln P.
tillkommer även biskoparna i
Venedig, Lissabon, Västindien och
Goa. Verklig betydelse har den
däremot i den nyorganiserade
tjeckoslovakiska
katolsk-nationella kyrkan.
Patriarka’lisk (av patriark,
se d. o.), utmärkande för
patriarkerna; utövad med faderlig
myndighet. — En patriarkalisk
statsuppfattning av riket
som ett hushåll med monarken
som folkets enväldige men
fader-lige husbonde gjordes gällande
från 1500-t. i samband med den
starka konungamaktens
genombrott (i Sverige är Gustav Vasa
dess typiske representant).
Patri’cier (lat. patri’cius, plur.
patri’cii), hos romarna
medlemmar av de släkter, ur vilka från
början senaten (pa’tres)
rekryterades. P. utgjorde ett stånd, som
var strängt skilt från plebejerna
och klienterna (se d. o. och
Plebs)-, vilka ej hade rätt till
giftermål med en P. Alla ämbeten
tillhörde från början P., och efter
kungadömets fall ägde P. all makt
i staten. Under ståndsstriderna
omkr. 450—367 f. Kr. förlorade P.
flera politiska privilegier och
sammansmälte med de förnämsta
plebejfamilierna till den nya
adeln, nobilitas (jfr N o b i 1 i s)
1. optimaterna (se d. o.). Titeln
patricius tillkom under
senantiken person, som i rang stod
närmast under konsulerna. — Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
