Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Patrik—Patronatsrätt
18
medeltiden har P. även använts
om förmögna borgare (se d. o. sp.
326), vanl. av ansedd L gammal
familj. — Adj.: patri’cisk.
Pa’trik, f. sannolikt omkr. 390,
d. omkr. 460(?), Irlands
skyddshelgon. Enl. legenden skall P., som
var av brittisk börd, ha varit den
förste egentlige missionären på
Irland. Kristendomen fanns dock
säkerligen där redan före P:s tid
(se Irland sp. 1497), och P.
kan därför på sin höjd ha bragt
missionen till seger (enl. somliga
forskare skall han blott ha gjort
ett misslyckat missionsförsök i
s.ö. Irland).
Patrimonia’1, p a t r i m o
-n i e’11, adj. till patrimonium (se
d. o.). —
Patrimonial-jurisdiktion, befogenhet att
utöva domsrätt, tillkommande
innehavare av viss egendom.
Förekom från medeltiden i stor
utsträckning som ett led i
läns-väsendet. I Sverige har den endast
förekommit betr, vissa gods, ss.
Bergkvara och Ängsö.
Patrimo’nium (lat., av pa’ter,
fader), fädernearv, arvgods. — 1.
P. C a e’ s a r i s, den romerske
kejsarens privategendom, utgjorde
senare ett slaggs kronodomäner
under kejsarnas direkta förvaltning.
Jfr F i s c u s. — 2. Se
Kyrkostaten sp. 23.
Patrio’t (av grek. patrio’tes,
landsman), fosterlandsvän. —
Patriot i’ sm, fosterländskhet.
— Adj.: p a t r i o’ t i s k.
Patriotiska sällskapet,
samfund med uppgift att sprida
upplysning i ämnen rörande den
allmänna hushållningen och
näringslivet samt utdela belöningar för
berömliga gärningar 1. företag
samt för långvarig tjänst. De
medaljer, som av P. utdelas, äro
”För långvarig, gagnande
verksamhet”, ”För långvarig trogen
tjänst”, ”För odlingsflit” samt
de s. k. Brander ska medaljerna
för yrkesskicklighet på olika
områden. Därjämte utdelar P.
penningbelöningar och -understöd. P.
utbröts 1772 från den 1767
stiftade Svenska Landt-orden.
Patripassia’ner (av lat. pa’ter,
fader, och pa’ti, lida), se
Mo-n a r k i a n e r.
Patri’s (av lat. pa’ter, fader),
se G i p s a vg j u t n i n g sp. 1262
och Stil.
Patristi’k (av lat. pa’tres,
fäder), den gren av den
kyrkohisto-riska forskningen, som sysslar
med kyrkofäderna. — P a t r i’
-s t i k e r, vetenskapsman, som
ägnar sig åt patristik.
Patro’klos, se Akilleus.
Patro’n (av patronus, se
d. o.). 1. Skyddsherre;
skyddshelgon; titel för större
jordbrukare, bruksägare (förr också
affärsman). — 2. Detsamma som
kartong (se d. o. 2). —-3.
Gemensam benämning å p a t r on hy 1
-s a n, i sig inneslutande
laddnings-och antändningsmedel, samt
projekt i 1 e n. Äro patronhylsa och
projektil förenade, uppstår en e n
-hetspatron (se d. o.). Vid
lös patron är projektilen
ersatt av en träplugg 1. en f ö r
-laddning och laddningen svag.
En blindpatron saknar
laddning och antändningsmedel.
Patrona’tsrätt (lat. jus
patro-na’tus), enl. 1686 års kyrkolag
enskild person (patro’nus)
tillkommande rätt att kalla präst i
en församling samt de olika
rättigheter och förpliktelser av
ekonomisk natur, som voro därmed
förbundna. Om med kallelserätten
följde rätt för patronus att
uppbära viss kyrkoinkomst
(kyrko-tionde, kronotionde m. m.),
kallades P. lukrativ. De pastorat,
där P. förekom, kallades p a t r o -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
