Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paulsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Paulsen—Paulus
58
verkad stil utfört realistiska
modellstudier, stora
figurkompositioner (Adam och Eva, 1887,
Kunstmuseet, Köpenhamn),
ka-raktärsfulla porträtt samt
landskap av fin lyrisk charm.
Paulsen [paoT], Friedrich,
f. 1846, d. 1908, tysk filosof och
pedagog, 1893 prof, i Berlin. P.
hävdade ss. filosof bl. a. i verket
Einleitung in die Philosophie
(1892; De metafysiska
problemen, 1904) en idealistisk typ av
parallellteorin (se d. o.). Ss.
pedagog skrev han bl. a. en historik
över det tyska
undervisningsväsendet från medeltidens slut.
Paulsson, Gregor, f. 1889,
konsthistoriker, intendent vid
Nat. mus. 1916—20, docent vid
Stockholms högskola och Svenska
Slöjdföreningens direktör 1920,
kommissarie för svenska avd. vid
konstindustriutställningen i Paris
1925, har bl. a. utgivit Skånes
dekorativa konst (1915) och
konstteoretiska verk.
Paulu’n (av ml ty. paulune, av
fr. pavillon, tält), sänggardin;
sparlakanssäng.
Paulus (så bland greker och
romare; bland judar Saul), den
urkristna tidens förnämste
apostel. Källor för kännedomen om
P:s liv och person äro i främsta
rummet hans brev, därjämte Apg.
Född i Tarsos av judiska
föräldrar, undervisades P. i Jerusalem
av Gamaliel (se d. o. 1) och blev
en sträng anhängare av det
fäderneärvda och en lidelsefull
förföljare av den unga kristna
församlingen. Men sedan P. i en
syn skådat den uppståndne, var
han vunnen för den nya tron,
för vilken han nu blev en
hängiven förkunnare. Efter en tids
vistelse i Arabien (förmodligen
syrisk-arabiska öknen) verkade
P. först i Damaskus och därpå
un
der 14 år i Syrien och Kilikien
med Antiokia ss. medelpunkt.
Under denna tid infaller trol. den
av Apg. (kap. 13—14) omtalade
resan till Cypern och Mindre
Asien. Efter det s. k. apostlamötet
i Jerusalem (Gal. 2; Apg. 15), vid
vilket P. segerrikt hävdat
ickejudarnas rätt att utan omskärelse
och förpliktelse till den judiska
lagen bli medlemmar av den
kristna församlingen, började P.
bedriva sitt arbete i allt större
omfattning. Under den s. k. 2:a
missionsresan (Apg. 16—18)
genomkorsade han Mindre Asien
från s.ö. till n.v. och gick från
Troas över till Europa, där han
grundläde församlingar bl. a. i
Filippi, Tessalonika, Berea och
Korint. I Korint stannade han
1 % år. Denna vistelse är f. ö., om
Apg:s uppgift om Gallios
samtidighet med P. är riktig, den
viktigaste hållpunkten i P:s
kronologi (omkr. år 50—51).
Apostlamötet har då sannol. ägt rum
omkr. år 49, verksamheten i
Syrien börjat omkr. år 35 och
omvändelsen inträffat omkr. år 32
(jfr Gal. 1: 18 ff.; om födelseåret
se nedan). Först fr. o. m. 2:a
missionsresan finnas brev av P: s
hand bevarade (det äldsta är 1
Tess., sannol. skrivet i Korint).
Den s. k. 3:e missionsresan (Apg.
19—20) förde genom Mindre
Asiens inre till Efesos, som nu
en längre tid blev medelpunkten
för verksamheten, varefter P.
ånyo begav sig till Makedonien
och Grekland. Från denna resa
härröra 1 och 2 Kor.-,
Gal.-samt Rom.-breven. Återkommen
till östern, besökte P. Jerusalem
för att överlämna en insamlad
penninggåva men blev här av sina
fanatiska landsmän anklagad ss.
avfälling och uppviglare och
räddades blott genom romarnas mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
