Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Persien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Persien
150
sig i detta rikes provinser ända
fram till Zagrosbergen. Att de
rönt inflytande av
assyrisk-babylonisk kultur torde vara
otvivelaktigt. I politiskt avseende synas
de ha utgjort ett flertal stammar
under egna furstar. Bland dessa
intogo akemeniderna en särskilt
ansedd ställning. Under det
me-diska storväldets dagar voro
perserna vasaller under detta. År 550
f. Kr. lyckades emellertid
akeme-niden Ky’ros att underlägga sig
det mediska riket och grundläde
därigenom det fompersiska 1.
akemeni’diska väldet, en av
forntidens mäktigaste statsbildningar
(vars härskare ofta kallades
”stor-konungar”). För att hindra en för
hans rike farlig koalition mellan
den tidens tre stormakter,
Egypten, Babylonien och Lydien,
angrep han sistnämnda rike, som
fullständigt erövrades 546 f. Kr.
Därpå vände han sig mot Babylon,
som föll 539, varefter
Mesopotamien och Syrien tillföllo honom.
Mot de besegrade visade sig Kyros
mild och tolerant. Bekant är, att
han tillät judarna återvända till
sitt land. Kyros lär ha stupat i
kampen mot ett nomadfolk vid
rikets n.ö. gräns 530 f. Kr. Ett
av honom tillämnat krigståg mot
Egypten sattes i verket av sonen
och efterträdaren K a m b y’ s e s
(530—522), även han en betydande
härskare, om ock av ett mera hårt
och slutet sinnelag. Genom segern
vid Pelusium 525 f. Kr. blev
Egypten persisk prov. Kambyses’
sista år upptogos av strider mot
en äventyrare, som utgav sig att
vara Kyros andre son, Bardi ja
(av grekerna kallad Smerdis),
vilken Kambyses kort efter sin
tronbestigning låtit döda. Först
efterträdaren, Dar ej’os I (522—
486), lyckades besegra den falske
Smerdis och kuva de uppror, som
Persien. Perserkonungen med sin
livvakt. Relief i ett palats i Persepolis.
denne framkallat. Dareios gav
sitt väldiga rike en fast
organisation. Det indelades i tjugu
satra-pier under ståthållare (satraper),
vilka vid sin sida hade
särskilda militärbefälhavare.
Satra-perna övervakades genom
resande ämbetsmän, ”konungens
ögon och öron”. Utmärkta vägar
anlades och ett omfattande
postväsen inrättades. En ny
huvudstad grundades, Persepolis (se d.
o.), som omväxlande med Susa,
Babylon och Ekbatana tjänade
som residens. Dareios
underkuvade de grekiska kolonierna i
Mindre Asien och gjorde Trakien
och Makedonien tributskyldiga.
Ett tåg mot de i s. Ryssland
boende skyterna misslyckades. Rör. de
strider, som under Dareios och
hans efterträdare X e’ r x e s (486
—465) och A r t a x e’rxes I (465
—424) utkämpades mellan perser
och greker (se Grekland sp. 1530
f.). På grund av ideliga uppror
av underkuvade folk och intriger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
