Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pesne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Pester Lloyd—Pestrot
180
Heinrich Pestalozzi.
r i ch, f. 1746, d. 1827, schweizisk
pedagog. P., som tidigt fått
intresse för förbättring av de lägre
samhällsklassernas ställning och
starkt påverkats av Rousseaus
Émile, grundade på sitt gods
Neuhof en anstalt för uppfostran
av fattiga barn (nedlagd 1780)
och var 1799—1825 verksam som
organisatör och ledare av olika
uppfostringsanstalter. Han utgav
bl. a. den socialpedagogiska
folkromanen Lienhard und Gertrud
(4 dir, 1781—87) och Wie
Gertrud ihre Kinder lehrt (1801;
Hur Gertrud undervisar sina
barn, 1895), i vilken han fylligast
utvecklar sin undervisningsmetod.
— P., som genom sin
folkuppfostran ville motverka den
begynnande industrialiseringens faror,
sökte å ena sidan på bästa sätt
tillgodose den fackmässiga
yrkesutbildningens krav, bl. a. genom
att införa yrkesarbeten redan i
själva skolan, men å andra sidan
ock ta fasta på individernas
allmänmänskliga utveckling. Främst
står för P. vad han kallar
hjärtats bildning, en sedlig och
religiös karaktärsdaning. Under
denna subordinera huvudets och
handens bildning, de intellektuella
och tekniska undervisningskraven.
I skolan ser P. endast en av de
sociala uppfostringsfaktorerna,
vilken måste harmoniskt
samverka med samhällsförhållandena
i övrigt. — Med Rousseau hävdar
P. vikten av lärjungens
självverksamhet vid undervisningen, vilken
bör vara ”en hjälp till
självhjälp”, och med honom framhäver
han ock åskådningen ss. en
grundval för allt kunskapsförvärv. Med
särskild styrka betonar han,
delvis under påverkan från Kant, att
åskådningen är en aktiv funktion
hos medvetandet, varigenom detta
av förnimmelseelementen skapar
sammanhängande helheter. Betr,
individens kunskapsförvärv måste
den grundläggande
undervisningen gälla tingens form- och
talförhållanden samt ordet, det
språkliga uttrycket för tingens väsen.
Undervisning i geometri, teckning,
aritmetrik och språk kommer
därför att spela en dominerande roll.
För naturvetenskap och historia
hade P. föga sinne men väl
däremot för geografi. Hans
grundåskådning måste med
nödvändighet ge en formalistisk prägel åt
hans bildningsideal. — För
1800-t: s folkuppfostran fick P. den
mest vittgående betydelse, såväl
på kontinenten som i Norden, ej
minst i Sverige (jfr M a cl e a n),
där undervisningen i folkskolorna
länge dominerades av P: s metodik.
Pe’ster Lloyd [låjd],
tyskspråkig frisinnad tidning i Budaj
pest, grundad 1853.
Pestile’ns (lat. pestile’ntia),
pest.
Pestrot, . s k r å p, Petasi’tes
ova’tus (fam. Compo’sitae), tidig
vårväxt med fjällig stjälk och
klasar av röda blomkorgar samt
mycket stora blad, till formen
lika hästhovsörtens, vilka skjuta
fram efter blomningen. Rätt
sällsynt på fuktig mark, mest vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
