Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peu à peu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Peu å peu—Pfalz
210
i slaget vid Segesvår. P. räknas
som ett av den ungerska
litteraturens största namn. Han är
bekant dels för sina med folkvisan
besläktade natur- och
kärleksdikter, dels för sina
revolutions-sånger. En del av P:s dikter äro
översatta till svenska av B. och
K. V. Schöldström.
Peu å peu [pö a pö’], fr. (försv.
peu om peu), så småningom.
Peuerbach [på’j-], Georg, f.
1423, d. 1461, österrikisk
matematiker och astronom, huvudsaki.
verksam vid univ. i Wien, utgav
noggranna trigonometriska
tabeller och konstruerade ett
vinkel-mätningsinstrument.
Peutinger Konrad,
f. 1465, d. 1547, tysk humanist,
bekant genom en efter honom
uppkallad kopia av ett romerskt
iti-nerarium (se d. o.).
Peyote [-jä’te], se
Echino-c a c t u s och
Njutningsmedel.
Pfaff, JohannFriedrich,
f. 1765, d. 1825, tysk matematiker,
1788 prof, i Helmstedt
(Braun-schweig), 1810 i Halle, gjorde
viktiga undersökningar inom
teorin för differentialekvationer.
Pfalz [pfallts] (ty., av lat.
pa-la’tium, palats). 1. Under
medeltiden benämning på de tyska
konungarnas gods och slott med
kringliggande domäner, vilkas
förvaltare från Otto I:s tid kallades
pfalzgrevar (jfr Palatin
och Greve). Detta ämbete blev
småningom ärftligt och dess
innehavare delvis självständiga
riksfurstar. — 2.
Pfalzgrevska-pet vid Rhen,
kurfursten-d ö m e t P., fordom tysk stat, till
1620 bestående av hertigdömena
Unter-Pfalz 1. R h e i n
-Pfalz (Rhen-Pfalz) kring
mell. Rhen och bifloderna Nahe
och Neckar samt Ober-Pfalz
kring Donaus vänsterbiflod Naab.
P. uppkom, därigenom att till
pfalzgreve (se ovan) i Aachen
(med spridda
förvaltningsområden i Rhenlandet) utsågs
Konrad av Hohenstaufen
(1155), varefter namnet P.
övergick på dennes ss. arvland
innehavda besittningskomplex. 1215
tillföll detta det i Bayern
regerande huset Wittelsbach, av vilket en
särskild gren från 1255 regerade i
P. Tvistigheter om den med P.
sedan gammalt förbundna
kurvärdigheten uppstodo mellan de båda
wittelsbachska linjerna och
avgjordes slutgiltigt genom Gyllene
bullan 1356 till Pfalzgrenens
förmån. 1329 avträddes till P.
Nbrd-gau, det senare Ober-Pfalz. Under
den följande tiden utvecklades P.
genom landförvärv (bl. a.
Sim-mern och Zweibrücken). 1410
delades P. mellan fyra linjer, vilka
efter varandra innehade
kurvärdigheten. Under 1400-t:s senare
del var P. ett centrum för den
tyska humanismen. Fredrik III
(1559—76) införde reformerta
läran (se
Heidelbergkate-kesen), och P. blev en av de
ledande protestantiska makterna i
Tyskland. Sedan det genom
Fredrik V (se d. o. sp. 639)
indragits i Trettioåriga kriget,
fick det utstå svåra härjningar.
I Westfaliska freden 1648
tillerkändes P. (utom Ober-Pfalz, som
Bayern behöll) åt Fredriks son
Karl Ludvig (1649—80).
Bayern fick visserl. den omstridda
kurvärdigheten, men en ny sådan
upprättades för P. Under den
duglige Karl Ludvig blomstrade P.
åter upp. Ludvig XIV av
Frankrike framställde 1685 arvsanspråk
på P., vilket ledde till Pfalziska
kriget (se d. o.), under vilket
fransmännen hänsynslöst
förhärjade det blomstrande P. Kurfurst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
