Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pieris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Pieris—Pietism
234
svartprickiga med gula
längs-strimmor; de göra ofta stor skada
på kål- och kålrotodlingar. R o v
-och rapsfjärilarna, Pieris
ra’pae och Pieris na’pi, äro
mindre och ha gröna larver, som
angripa rov- och rapsgrödor. —
Hos ljusgula höfjärilen,
Eury’mus hy’ale, äro hanens
vingar svavelgula, honans grönvita,
med mörka, ljusfläckiga
ytterkanter. Larverna leva på klöver,
vicker m. m. — Hos
citron-fjärilen, Co’lias rha/mni, äro
hanens vingar citrongula, honans
gulvita, med en gulröd fläck på
var vinge. Larver gröna med vit
sidostrimma, leva på brakved.
Pferis, se Pierididae.
Pierné [pjärne’], Gabriel, f.
1863, fransk musiker, verksam
som organist och orkesterdirigent
i Paris. Har skrivit ett flertal
operor, pantomimer, körverk
m. m.
Pie’ro de’Ila Francesca
[-tjä’sska], se d e i F r a
n-c e s c h i.
Pie’ro di Cosimo, se di
C o s i m o.
Pierrefonds [pjärfå’ij], by i
dep. Oise, n. Frankrike, en för sina
mineralkällor besökt badort. 2,000
inv. — Vid byn ligger slottet P.
(se ill. till Byggnadskonst
sp. 868), anlagt omkr. 1400 av
Louis av Orléans men i allt
väsentligt en nyskapelse av
Viollet-le-Duc, som på 1800-t.
restaurerade detsamma.
Pierrot [pjärå’] (fr., dim. av
Pierre, Peter), en urspr. i den
italienska folkpantomimen
förekommande drumlig betjänttyp i
vida, vita kläder. P. omdanades
senare, främst genom den franska
pantomimen, till en mera elegant
och svärmisk älskartyp och har
som sådan fortlevat som
maske-radfigur etc. Hans kvinnliga
Pietä. Marmorskulptur av
Miehelan-gelo. (Peterskyrkan, Rom.)
motsvarighet är Pierrette
[pjärä’tt].
Pietå (ital., fromhet), en
konstnärlig framställning av jungfru
Maria, sörjande över Kristi döda
kropp, som vanl. vilar i hennes
knä, ett särskilt under senare
medeltiden och renässansen
vanligt motiv.
Pfetarsaari [-sari], se
Jako b s t a d.
Pi’etas, lat., fromhet, hos
romarna beteckning för vördnaden
för allt heligt. Jfr Pietet.
Pfetas, förening med ateljé i
Sthlm för konservering av äldre
textilier, stiftad 1908, åtnjuter
statsunderstöd. P:s
arbetsföre-ståndarinna är Agnes Branting.
Pietermaritzburg [-[piterma’-ritsbyrch],-] {+[piterma’-
ritsbyrch],+} huvudstad i Natal,
Syd-Afrika, n.v. om Durban.
36,000 inv. (hälften vita). — P.,
som anlades av bderna 1839, har
uppkallats efter två boerledare.
Piete’t (av pietas, se d. o.),
vördnad, hänsynsfullhet för
traditioner, minnen o. d.
Pieti’sm (av pietas, se d. o.),
urspr. av motståndarna
präglad beteckning för en under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
