Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Piké ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Piké—Pil
246
nare exempel äro Lesages Gil Bias
och Fieldings Tom Jones.
Piké [-ke’] (fr. piqué, av
pi-quer, sticka). 1. Se Kortspel,
sp. 1249. — 2. Fasonerad
dubbelvävnad, där mönsterfigurerna
bildas genom att rätinslagen på
vissa ställen neddras av den hårt
spända avigvarpen, så att
fördjupade, skarpt markerade ränder
uppstå (jfr Matelassé).
Mönstermotiven äro vanl. snett
stående rutor. — Med P.
betecknas ofta, ehuru oegentligt, en del
enkla, småfasonerade
bomullsvaror med mönstermotiv, liknande P.
Pikene’rare, med pik 1. lans
utrustad fotsoldat (1500- och
1600-t.). P. hade även sidogevär.
Pikera [-ke’ra] (fr. piquer, eg.
sticka), göra ett tyg uddigt i
kanten; omplantera groddplantor av
blomsterväxter; reta, förnärma.
— Adj.: p i k e’ r a d.
Pike’s Peak [pajks pik], berg
i Klippiga bergen, Colorado, För.
Stat. 4,312 m. Kuggstångsbana.
Piket [-ke’(t)] (fr. piquet),
trupp- 1. polisavdelning, som
hålles i beredskap för att vid behov
kunna omedelbart rycka ut; i
allm. personal 1. material (t. ex.
bevakningsfartyg) i beredskap.
Pikrinsyra,
trinitrofe-n o’1, C6H2(NO2)3-OH, erhålles,
om en blandning av fenol och
svavelsyra vid 100° försättes med
koncentrerad salpetersyra. P.
bildar gula kristallf jäll, lösliga i hett
vatten. Spec. v. 1,68, smältpunkt
121 å 122°. Färgar ylle och silke
intensivt gult. P. förbrinner vid
antändning utan explosion med
starkt sotande låga och är täml.
okänslig för stötar; däremot
bildar den lätt salter, p i k r a’ t,
som i allm. ytterst lätt explodera
för slag. Förr allmänt använd i
sprängämnen, har därför P.
ersatts av den ofarligare trotylen.
Pil. 1. Pilspets av ben (Bohuslän). 2.
Flintspets (Skåne). 3. Tväreggad
flintspets (Alvastra). 4. Trekantig
flintspets (Skåne). 5. Pilspets av brons
(Skåne). 6. Pilspets av järn (Gotland).
7. Dalpil (l."OO-t:s början). 8.
Armborstpil (1500-t.). 9. Kolv- 1. klumppil
(1500-t.).
Piksborg, se B o 1 m e n.
Pi’kter (lat. pi’cti, de målade),
romarnas namn på ett trol.
keltiskt folk i Skottland, vilket
under medeltiden uppgick i
skottarna (se vid. Skottland).
— Pi’ ktiska muren, annat
namn på Hadrianus’ vall.
Piktu’r (av lat. pictu’ra,
teckningskonst), handstil.
Pikul, kinesisk viktenhet =
60,4 kg.
Pikör [-kö’r] (fr. piqueur),
person, som har hand om
hundarna vid jaktridning (se d. o.).
Pil, se S a 1 i x.
Pil (av lat. piTum, kastspjut),
kastvapen, framslungat med båge
1. armborst (jfr dessa ord). Fynd
av pilspetsar av ben 1. sten visa,
att P. och båge användes redan i
förhistorisk tid. Sannolikt har P.
uppfunnits senare än spjutet, ur
vilket den trol. utbildats. Med
få undantag (australier och några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
