Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Piké ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Pilaff—Pilatus
248
Pilastrar ä Neues Palais i Potsdam.
andra) ha båge och P. varit ett
gemensamt kulturelement för hela
mänskligheten. En P. består vanl.
av åtminstone skaft och spets. Ofta
har spetsen ett kort framskaft,
som insättes i det egentliga
pilskaftet. Spetsen tillverkas av hårt
material och vässas; dock
förekomma på många håll även
trubbiga spetsar för särskilt ändamål
(t. ex. vid jakt å fågel, ekorrar
etc. för att skinnen ej skola
skadas). För att ge flykten säkerhet
fästas vanl. fjädrar (mera sällan
skinnbitar 1. blad) vid skaftets
bas. Med avseende på
användningen kunna P. i stort sett delas
i krigs- och jaktpilar. Hos många
folk äro de senare försedda med
ägarens märke. — De äldsta P. i
Norden äro de s. k. fågelpilarna,
vilka bestå av i ben insatta små
flintskärvor. Stenålderns P. äro
mestadels av flinta men även av
skiffer och ben. Flintpilarna äro
av flera slag: tväreggade,
tresi-diga och hjärtformiga, ofta med
hullingar och i regel synnerligen
väl utförda. I fynd från gravar
och boplatser äro de mycket
fram
trädande. Brons- och järnålderns
P. äro i regel försedda med tångar
och lansettlika blad, ibland med
hullingar. Medeltidens och nyare
tidens P. äro i allm. av järn och
av skiftande typer. De i Sverige
använda armborstpilarna voro
företrädesvis följande: skäktan,
som hade bred, med hullingar
försedd spets, dalpilen, som i början
av 1500-t. hade klent uthamrad
järnspets, instucken i skaftet, och
raka fjädrar av trä men från
Gustav Vasas tid kraftigare spets och
snedställda fjädrar, kolv-
l.klump-pilen, en mot spetsen starkt
för-tjockad och tvärt avskuren
pilform, samt räv- 1. gillerpilen med
klykformig spets, avsedd för
gil-lerarmborst.
Pila’ff, p i 1 a’ v, turk.,
orientalisk rätt, bestående av förvällda
risgryn med smält smör och
rödpeppar, ibland även hackat kött.
Pila’ster (fr. pilastre, av lat.
pila, pelare), ett ur en vägg- 1.
muryta svagt framspringande
vertikalt band, utbildat som en
kolonn (se d. o.) med bas och
kapitäl, ofta även kannelurer,
använd urspr. i romersk arkitektur
samt i senare antikiserande stilar
för att dekorativt indela en yta.
Pila’tus, berg v. om
Vierwald-stättersjön, Schweiz. 2,132 m.
Kuggstångsbana (se d. o.).
Pila’tus, P o n t i u s, romersk
prokurator i Judéen 26—36
e. Kr. Enl. Filon och Josephus var
P. en brutal natur, som flera
gånger utmanade judarnas
religiösa känslor. Till sist blev han
på grund av en våldshandling mot
samariterna hemkallad för att stå
till svars inför kejsaren. Från
N. T. är P. bekant ss. Jesu domare.
Samtliga evangelier men i
synnerhet de yngre (Luk. och Joh.)
betona härvid, att P. klart insett
Jesu oskuld men för att göra
fol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
