Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planetsystemet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Planetsystemet—Plankton
298
ringa excentricitet komma
utanför Jupiters bana. Jfr C e r e s,
J u n o och. Pallas.
Planetsystemet,
sammanfattningen av de kring solen
kretsande planeterna med deras satelliter
samt planetoiderna. Jfr
Solsystem.
Planfilm, fotografiskt
material med emulsionen gjuten på
celluloid 1. på acetylcellulosa och
tillskuret i blad, vilka användas i
växelförpackning (blockfilm) 1. i
kasetter (egentlig P.). Särskilt de
senare, något tjockare P. förena
plåtens och filmens goda
egenskaper.
Planhjulsväxel, se F r i k
-t i o n s h j u 1.
Planhyvel,
träbearbetningsma-skin, som skiljer sig från en
vanlig trähyvelmaskin därigenom,
att den har endast en kutter,
överkuttern. Användes för
pla-ning av ena sidan å ett trästycke,
då noggrant arbete erfordras.
Planiglo’b (av lat. pla/nus,
jämn), plänkarta över jordklotet
1. dess ena hemisfär.
Planime’ter (av plan och grek.
metrei’n, mäta), i n t e g r a’ t o r,
apparat för mekanisk kvadratur,
mätning av en plan ytas storlek.
Den vanligaste typen,
pola’r-p 1 a n i m e t e r n, består av två
med en led förbundna stänger A
och B. A är vridbar omkring
stiftet P, polen; med det vid B
fästa stiftet C följer man
begränsningen äv den yta, som skall
uppmätas. Sedan G återkommit till
sin utgångspunkt, har trissan D
vridit sig en mot ytans storlek
proportionell vinkel.
Planimetri’ (jfr Plan i
meter), läran om beräkning av
plana figurers ytor och längden av i
figurerna ingående linjer.
Planisfä’r (av lat. pla/nus,
Planimeter.
jämn), plankarta över
himmels-sfären.
Plank, se V i r k e s s o r t i
-m e n t.
Plankgång, rad av plankor 1.
skift i ett träfartygs
bordläggning 1. i dess däck.
Plankonka’v, P 1 a n k o n
-v e’ x, se L i n s sp. 583 f.
Pla’nkton (av grek. plankto’s,
kringdrivande), del del av
vattnets växt- och djurvärld, vilken,
obunden av strand och botten,
driver omkring i det fria vattnet
(jfr Bentos, Nekton,
Neu-ston och Se ston). P.
förekommer i nästan alla slags
ytvatten. Sin högsta utveckling
ernå de p 1 a’ n k t i s k a
organismerna 1. p 1 a’ n k t e rn a i
näringsrika och stillastående
vatten; i hastigt strömmande
vattendrag saknas P. ofta nästan
alldeles. — IP. ingående växter äro
genomgående mikroskopiska,
medan djuren, särskilt i havet,
kunna nå en mer betydande
storlek. Växt- 1. fy’toplankton
utgöres huvudsaki. av flagellater,
dinoflagellater (spec. i havet),
blågröna alger, grönalger (spec. i
sötvatten) och kiselalger. De
enklast byggda, t. ex. vissa
flagellater, bestå av en enda, klotrund
cell. Även dinoflagellaterna äro
encelliga, ehuru mer komplicerat
byggda. Blågröna planktonalger
bilda oftast gyttringar av
celltrådar, inlagrade i slem, kiselalgerna
äro ofta sammanslutna i cylinder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
