Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planetsystemet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Planmätning—Plantage
300
Plankton. Fr. v. blftgröna alger (Anabaena), inbäddade i slem, dinoflagellater
(Ceratium), loppkräftor (Diaptomus) och vattenloppor (Daphnia).
1. stjärnformiga grupper etc. Det
är sannolikt, att
planktonformernas ofta komplicerade byggnad,
sammangyttringar, slembildning
o. s. v. genom att åstadkomma
en ytförstoring underlätta det
svävande livet i vattnet. :—■
Djur-1. z o’oplankton består till
stor del av lägre kräftdjur (i
sötvatten spec. loppkräftor och
vattenloppor), samt, spec. i havet,
ur djur och larvformer av olika
djurgrupper (jfr Ha vs
fauna). — Växt- och
djurplanktons element förhålla sig till
varandra som producenter till
konsumenter. Djurplankton är alltså
till väsentlig del beroende av den
näring, som växtplankton
producerar. En del arter leva av
växtplankton direkt 1. av det fina
slam, vari de döda plankterna
sönderfalla; andra arter äro
rovdjur. Inom sötvatten och
grundare hav livnära sig många
planktondjur dock även av det ofta
nä-ringsrika slam, som utspolas från
stranden och omgivningarna. —
I vattnen, spec. i haven, spelar
P. rollen av den urnäring, varav
fisklivet ytterst beror. P. bildar
vidare slam i form av stora
avlagringar på bottnen av hav och
sötvatten. Därigenom blir P. även
bestämmande för bottnens
växt-och djurvärld och utgör en
geologisk faktor av stor räckvidd. —
Vid massförekomst av P. färgas
ofta vattnet. I enstaka
undantagsfall betingas denna färgning av
djur, t. ex. vattenloppor; vanl.
beror dock den p 1 a n k t o g e’ na
färgningen på växtplankton
(vege-tationsfärgning, se d. o.). — Jfr
ill. till Oceanografi.
Planmätning, se Praktisk
geometri.
Planparallell säges en platta
vara, då dess båda sidor äro exakt
plana och parallella.
Planpenningar,. se
Indelningsverket sp. 1289.
Planquette [plarjkä’tt],
Rober t, f. 1848, d. 1903, fransk
tonsättare, skrev ett flertal operetter,
av vilka särskilt Cornevilles
klockor (uppf. i Sthlm 1878) vunnit
vidsträckt popularitet.
Plansch (fr. planche, av lat.
pla’nca, bräde), eg. graverad plåt
1. skiva; avtryck av sådan
(kopparstick, träsnitt etc.);
illustration på särskilt blad.
Plansche’tt (av fr. planchette,
liten plåt), stålskena, insydd i
snörliv; lådbräda (se Bräder).
— Jfr även Psykograf.
Planskiva, noggrant planad
gjutjärnsplatta, mot vilken andra
föremål planas och på vilken
upp-märkning och utslagning av mått
och dimensioner försiggår vid
metallbearbetning.
Plantage [sv. utt. -ta’sj], fr.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
