Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plastron ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307 v. Platen-Hallermund—Platinalavering 308
ivrigt förfäktat föreningen med
Norge och 1809 underhandlat med
Karl August, blev 1827 ståthållare
i Norge, där hans mot norska krav
avvisande hållning gjorde honom
impopulär. P. var en av
förespråkarna för byggandet av
fcarls-borg, som skulle bli kärnpunkten
i en inre för svar slinje, det s. k.
centralförsvaret. Sitt livsverk,
kanalbygget, försvarade han
tappert mot de häftiga angreppen
med anledning av de över all
beräkning stigande kostnaderna. P.
begrovs ö. om Motala vid kanalens
n. strand. — 2. B al t z ar
Julius v. P., f. 1804, d. 1875,
den föreg:s son, greve,
konterami-ral, politiker. Ss. sjöminister 1849
—52 sökte P. förgäves genomföra
en omorganisation av flottan,
främst åsyftande
skärgårdsflottans förstärkning. Efter att 1857
—61 ha varit minister i London
var P. 1862—68 ånyo sjöminister
och genomförde 1866 en
betydelsefull flottreform. 1871—72 var P.
utrikesstatsminister. Led. av F.
K. 1866—73.
v. Pla’ten-Hallermund [-FhaT-lermont],-] {+FhaT-
lermont],+} August, f. 1796, d.
1835, greve, tysk skald, vistades
länge i Italien. P., vars liberala
åsikter och klassiska stilideal
ställde honom i opposition mot
den romantiska
efterklangsdikt-ningen, efterbildade i sina
tidigare dikter orientaliska
diktformer och skrev senare bl. a. kvicka
komedier i Aristofanes’ art, i
vilka han angrep förhållandena i
sin tids Tyskland. Mest bekant
är han dock för sina lyriska
dikter och oden i antik stil. Ett
urval av hans dikter utgavs 1925 i
sv. övers.
Platere’sk stil (av sp. platero,
silversmed) kallas i spansk
arkitektur och konstslöjd
övergångs-stilen mellan gotik och renässans,
i vilken italienska
renässansformer förenas med moriska och
gotiska. P., som nådde sin
blomst-ring omkr. 1500, är väsentligen av
rent ornamental karaktär, varav
också namnet, ”silversmedsstil”.
Plati’na (sp., dim. av plata,
silver), gråvit, ädel metall, mjuk
som koppar och lätt smidbar. P.
förekommer rätt sällsynt i
naturen, ständigt i gediget tillstånd,
företrädesvis i Ural, Brasilien,
Colombia, Mexiko och Kanada.
Atomtecken Pt, atomvikt 195,2,
smältpunkt 1,775°, spec. v. 21,4.
P. har stor katalytisk verkan (se
Katalys), särskilt i
finfördelad form. Genom glödgning av
asbest, som indränkts med
pla-tinakloridlösning, erhålles
platinaasbest, genom glödgning
av platinaammoniumklorid
erhålles platinasvamp. Ännu
verksammare är platinamor,
som erhålles genom reduktion av
platinaklorur med formaldehyd
och natriumhydrat. Finfördelad
P. har även förmåga att adsorbera
stora mängder vätgas. P.
användes dels till smycken, dels för
kemiska och fysikaliska apparater
på grund av sin höga smältpunkt
och stora beständighet mot syror;
den angripes endast av
kungsvatten. P. har ung. samma
värmeutvidgning som glas och kan därför
insmältas i detta. Priset på P.
var 1880 700 kr. per kg., 1910
7,340 kr. och 1926 c:a 15.000 kr.
P. är i sina föreningar 2- 1. 4-värt.
Den viktigaste föreningen är
platinaklor i’d, PtCl4, som
erhålles, om P. löses i
kungsvatten. Med saltsyra ger denna
förening k lor op 1 a t in asy r a,
H2PtCl0+6H2O, vilken reagerar
som en syra. Dennas kaliumsalt,
kaliumkloroplatina’t,
är olösligt.
Platinalavering, platinatryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
