Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Platinalegeringar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Platinalegeringar—Platon
310
(se d. o.), vid vilket
framkall-ningsvätskan påföres med pensel.
Platinalegeringar. Platina
le-geras med de flesta metaller.
Viktigast äro P. med guld, silver,
koppar, palladium, iridium och
rodi-um. Legeringar med de tre första
metallerna användas till
smycken. En P. med 10 % iridium
utmärker sig för stor hårdhet
och beständighet mot kemiska
reagens och användes bl. a. till
normalmåttstavar. I
termoelektriska pyrometrar användes
platina, legerat med 10 % rodium.
Platinametaller, sex
närbesläktade metaller, som höra till
periodiska systemets åttonde
grupp (se G r u n d ä m n e n sp.
24). De indelas i två grupper: de
lättare P. (rutenium, rodium,
palladium) och de tyngre
(osmi-um, iridium, platina). P. ha hög
smältpunkt, hög spec. v. och äro
med undantag av osmium
beständiga mot kemiska reagens.
Platina-mor,
Platinasvamp, se Platina.
Platinatryck, platinotypi’,
en utkopieringsmetod (se
Fotografi), vid vilken ett med
platina- och ferrisalter preparerat
papper belyses under ett negativ.
Ferrisalterna reduceras då till
ferrosalter, vilka direkt 1. vid
framkallning med kaliumoxalat
utfälla metallisk platina. P. ger
mycket hållbara och konstnärligt
värdefulla bilder.
Platine’ring, elektrolytisk
ut-fällning av platinamor på en
pla-tin aplåt.
Platini’t, nickelstål,
innehållande 46 % nickel och 0,15 %
kol. P. har samma
värmeutvidg-ningskoefficient som glas och
platina och kan därför användas
i st. f. platina i glödlampor.
Platitude [-ty’d], fr., platthet,
smaklöshet.
Platon. Antik herm. (Vatikanen.)
Pla’ton, f. 427, d. 347 f. Kr.,
grekisk filosof, vid omkr. 20 års
ålder lärjunge till Sokrates. Efter
dennes död 399 f. Kr. lämnade
P. sin födelsestad Aten, vistades
bl. a. i Syd-Italien och på Sicilien
och slog sig vid c:a 40 års ålder
åter ned i Aten, där han bildade
en filosof skola i Akademeia (se
Akademi). Senare företog P.
två huvudsaki. politiska resor
till furstehovet i Syrakusa, under
vilka han knöt förbindelser med
pytagoréerna. — Under P: s namn
äro många skrifter bevarade,
några med säkerhet dock oäkta.
De flesta av dem äro skrivna i
dialogform, vilken av P. utbildades
till oöverträffat mästerskap. I
P:s ungdomsskrifter, ss.
Sokrates’ försvarstal, La’kes,
Prota’-goras, i stort sett ock i Go’rgias,
dominera rent sokratiska
frågeställningar och
problembehandlingar. Den i P:s tankevärld
centrala idéläran får sin första
utformning i skrifter, trol. från
P: s medelålder, ss. Fai’don,
Fai’d-ros, Sympo’ sion (Gästabudet) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
