Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polarländer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordpolarländerna. Rechercheglaciären på Spetsbergen.
0° är medium under varmaste
månad) samt mörka, kalla
vintrar (— 15° ända till — 40° i
medeltemperatur under kallaste
månad) med ringa nederbörd. —
Växtvärlden är torftig.
Lågländerna i de arktiska delarna av
europeiska Ryssland, Asien,
Alaska och Kanada upptas till
väsentlig del av arktisk tundra, till stor
del moss- 1. lavklädd, delvis
vattensjuk mark (mosstundra,
lavtundra). I högländerna på
Grönland, Spetsbergen, Novaja Semlja
etc. överväga däremot mattor
av fleråriga örter, ofta med
vackra blommor, samt ris. För
nordpolarländerna utmärkande
äro ljungväxter, videarter,
dvärgbjörk, gräs, starr- och tågarter,
ängsull, fjällsippa, arter av
Ra-nu’nculus, Saxi’fraga m. m.
(arktisk flora). Många arter
förekomma inom hela området. Låga
träd växa blott i vissa trakter
(t. ex. björk på s. Grönland).
Inhemska kulturväxter saknas; i
vissa trakter kunna snabbvuxna
grönsaker odlas. — Djurvärld.
Inom arktiska regionen,
som bildar en underregion av
hol-arktiska regionen (se D j u r
-geografi), träffas de flesta
högre djur inom hela området.
Ren, myskoxe, isbjörn, varg,
fjällräv, lämlar, nordiska haren, valar,
sälar, valrossar, jaktfalk, snöripa,
snösparv och talrika simfåglar,
spec. lommar och måsfåglar, äro
särskilt karaktäristiska (arktisk
fauna). — Befolkningen på
nord-polaröarna uppskattas till c:a
15,000, de flesta på Grönland.
Sparsamt bebodda äro även några
av öarna v. om Grönland
(eskimåer), Novaja Semlja
(samoje-der; tidvis) och på senaste tiden
även Spetsbergen. — 2. Sy
dpolarländerna omfatta
Antarktis med närliggande ögrupper,
Syd-Shetlands- och
Syd-Orkney-öarna. Se vid. Antarktis.
Pola’rnatt, se P o 1 a r d a g.
Pola’rräv, se Fjällräv.
Polarsken, lat. auro’ra
bo-rea’lis, nattligt ljusfenomen av
elektriskt ursprung i
atmosfärens högre lager, särskilt vanligt
i polartrakterna (därav namnet).
Vanligast (mer än 100 per år)
äro P. utefter cirklar
(”polar-skensbälten”) med 20 å 25° radie
runt den magnetiska nordpolen
(norrsken) och sydpolen
(syd-sken). Inom cirklarna ses
norrskenen oftast i söder, sydskenen i
norr. I tropikerna äro de ytterligt
sällsynta. Den vanligaste formen
är b å g e n, en diffus ljusstrimma
på c:a 10° höjd över horisonten,
vars högsta punkt ligger nära
magnetiska meridianen; under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
