Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polsk litteratur - Pol-sko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Pol-sko
424
d. 1826), J. Z aleski (f. 1802,
d. 1886) och S. Goszczynski
(se d. o.), vilka tecknade var sin
speciella sida av Ukrainas liv, dels
den s. k. litauiska, vars stora
namn var Adam M i c k i e
-wicz (se d. o.), den polska
poesins verklige banbrytare. Denna
polska romantik fick efter 1830,
fastän tyngdpunkten för Polens
litterära liv flyttades till Paris,
ytterligare nationell fördjupning;
länge var litteraturen nästan enda
uttrycket för Polens nationella
liv. Främst inom
emigrationsdikt-ningen stod Mickiewicz, därnäst
fantasten och
fullblodsroman-tikern J. Siowacki (f. 1809,
d. 1849) samt tankelyrikern Z.
K r a s i n s k i (se d. o.). Den
mera jordbundna litteraturen i
hemlandet sökte samtidigt, även
den, verka i patriotisk riktning,
huvudsaki. dock genom en dyrkan
av det förflutna, som lätt blev
reaktionär; så i greve H. R z e
-wuskis (f. 1791, d. 1866) och
J. K r a s z e w s k i s (se d. o.)
produktion. — Det bakslag, de
polska frihetsdrömmarna rönte
1863, gjorde slut på den
romantiska perioden. Strävande att
tjäna sitt land icke genom
ofruktbara svärmerier utan genom
praktiskt ”organiskt” arbete för dess
kulturella höjande, bröt man med
de idealistiska traditionerna;
engelsk positivism och tysk
materialism blevo dagens lösen. Till en
början predikades uppgående i
materialistiska intressen,
kosmo-politism och resignation inför de
främmande förtryckarna;
sedermera framträdde en nykter
realism, som måttfullt tecknade
typer, karaktärer och känslor efter
verkligheten. Den poetiska
alstringen råkade en tid ur modet;
bland skalder märkas dock A.
As ny k (f. 1838, d. 1897) och
Marja K o n o p n i c k a (f.
1846, d. 1910). Mest odlades
romanen, spec. den sociala, så av
Eliza Orzeszkowa (se d.
o.), A. Glowacki (se d. o.)
o. a.; efter att en tid ha varit i
misskredit fick också den
historiska romanen en renässans
genom Nobelpristagaren H e n r y k
S i e n k i e w i c z’ (se d. o.)
skildringar ur Polens förflutna. — I
opposition mot realismen
uppträdde i början av 1890-t. en
nyromantisk riktning, Det unga
Polen. Urspr. ett språkrör för
importerade modernistiska idéer,
bröt den skarpt med positivismens
förståndsmässighet och dess krav
på en didaktisk riktning i
litteraturen; den krävde frihet för
känsla och fantasi och konstens
absoluta obundenhet av alla
logiska och moraliska band.
Hänsynslösast predikades dess
program av S. Przybyszewski
(se d. o.); till de mera renodlade
representanterna hörde visionären
S. Wy s p i a n s k i (se d. o.), den
starkt religiöst betonade lyrikern
J. Kasprowicz (f. 1870),
reflexion slyrikern L. S t a f f (f.
1878) o. a. Samtidigt krävde
man också frihet att ge uttryck
åt nationella strävanden: den
nyromantiska riktningen blev,
också den, bärare av Polens
frihetskrav, som åter började
förkunnas trotsigt och fritt, främst
av S. Éleromski (se d. o.),
sitt lands förmanare, tuktare och
vägledare före och efter
frigörelsen, ansedd som dess främste
nutida författare. Bland de många,
som snarast fortsätta äldre
traditioner och endast i vissa punkter
påverkats av den nya riktningen,
märkes det moderna Polens andre
store författare, Nobelpristagaren
W. Reymont (se d. o.).
Pol-sko, se Magnet sp. 1055.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
