Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polskt förband ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Polskt förband—Polychaeta
426
Polskt förband, se Mur sp.
359.
Polstjärnan, lat. Pola’ris,
stjärna av 2:a storleken i Lilla
Björnen (se Björnen), är den
för blotta ögat synliga stjärna,
som f. n. (jfr Precession)
befinner sig närmast n.
himmelspolen (polardistans omkr. 1° 9’).
Polstyrka, se Magnetiskt
f ä 11 sp. 1059.
Polta’va, huvudstad i en krets
med samma namn, Ukraina,
Ryssland, vid Dnjeprs
vänsterbiflod Vorskla. Stora marknader.
90,000 inv. -— Om slaget vid P.
1709 se Stora nordiska
kriget.
Poltora’tsk, före 1918
Askabad, huvudstad i Turkmenistan,
Ryssland, vid Transkaspiska
järnvägen. Silkesodling. Handel.
30,000 inv.
Polus, Tomas, f. 1634, d.
1708, greve (1698), kansliråd och
statssekreterare för utrikes
ärenden 1693. P. var från 1695 lärare
åt kronprins Karl, utnämndes
1697 till statsråd och följde
Karl XII i fält. P. utövade aldrig
större politiskt inflytande.
Polvarp, se Sammet.
Polyadelphia (av grek. poly’s,
mången, och adelfo’s, broder), se
Sexualsystemet.
Polyandri’ (av grek. poly’s,
mången, och ane’r, man), en
kvinnas samtidiga äktenskap med
flera män. Jfr Äktenskap.
Polya’ndria (jfr Polyandri),
se Sexualsystemet.
Polyarki [-ki’] (av grek,
po-ly’s, mången, och a’rkein, härska),
mångvälde.
Polyartri’t, p o 1 y ar t h r
i’-tis (av grek. poly’s, mången,
och a’rtron, led), se
Ledgångarnas sjukdomar.
Polybasit, AgSbS3 -j- 4Ag3S,
Polychaeta. Fr. v. Palolomask. — En
art Nerels. — En art Arenicola.
svart, metallglänsande mineral,
viktig silvermalm.
Poly’bios, f. omkr. 200, d. 120
f. Kr., grekisk historiker, jämte
Tukydides och Tacitus antikens
främste. P. vistades 166—150
f. Kr. som gisslan i Rom, där han
i Scipio Africanus d. y. fann
en vän. Han är den förste, som i
skrift utvecklat Roms
världshistoriska betydelse. Hans om
historisk skarpblick och grundlig
forskning vittnande historia i 40
böcker, varav 5 bevarats (sv.
övers. 1833—34), behandlar tiden
266—168 f. Kr., d. v. s. tiden för
det romerska världsväldets
grundande.
Polychae’ta, p o 1 y c h a e’ t e r,
en ordn. B o r s t m a s k a r.
Huvudet bär vanl. tentakler och
ögon. Kroppen är uppdelad i
segment, som på sidorna i regel
bära pariga, borstförsedda
utskott, p a r a p o’ d i e r.
Framtar-men är ofta utstjälpbar, svalget
stundom beväpnat med taggar 1.
tänder. I regel skildkönade.
Meta-genes förekommer. Utvecklingen
är förbunden med metamorfos.
Hos vissa P. förekommer även
könlös fortplantning genom delning.
Flertalet P. leva fritt i havet nära
kusterna (även Sveriges
västkust), t. ex, de allmänna Ne’reis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
