Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pomponius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Ponscarme—Pontiska bergen
452
Joseph Naudet. Medalj av Hubert
Ponscarme.
Ponscarme [pågskaTm],
Hu-b e r t, f. 1827, <1. 1903, fransk
me-daljgravör. P. hör till dem, som
vid mitten av 1800-t. opponerade
mot den härskande okonstnärliga
medal j stilen. Bland hans många
medaljer med porträtt av
framstående samtida märkes främst
hans medalj över Joseph Naudet
på 1860-t., vars mjukt formade,
av klassisk enkelhet påverkade
porträttstil blev förebildlig för de
många elever, han som lärare vid
École des beaux-arts handledde.
de Ponson du Terrail [do
pågså’g dy tera’j], Pierre, f.
1829, d. 1871, vicomte, fransk
författare, skrev talrika, även till
svenska översatta
följetongsroma-ner med äventyraren Rocambole
som hjälte.
Po’ntak, se V i n.
Ponta no, G i o v a n n i, f.
1426, d. 1503, italiensk humanist.
P., som levde i Neapel, är den
främste representanten för
renässansens latinska diktning.
da Po’nte, se Bas s a n o och
1) a P o n t e.
Po’nte Co’rvo, stad i
Kampa-nien, Italien, vid Liri. 11,000 inv.
— P. med område blev ett påvligt
furstendöme på Julius II :s tid.
Erövrat av Napoleon I, gavs det
1806 åt Bernadotte och efter
dennes val till svensk tronföljare
1810 åt Murat, inom vars ätt
huvudmannen alltjämt bär titeln
furste av P. P:s vapen ingår i
svenska riksvapnet (se d. o.).
Ponteve’dra. 1- Provins i
Galicien, n.v. Spanien, vid Atlanten.
Jord- och skogsbruk, fiske. 550,000
inv. — 2. Huvudstad i P. 1, vid en
vik av Atlanten. 27,000 inv.
Pontia’nak, se B o r n e o.
Ponticello [-tjäTlå] (ital.,
liten bro), stall på
stråkinstrument. — S u 1 P. anger, att
stråken skall föras i omedelbar
närhet av stallet, varigenom ernås en
starkt vibrerande ton.
Po’ntifex, plur. ponti’fices
(lat., överstepräst), i antikens
Rom namn på medlemmarna av
det förnämsta prästkollegiet. P.
hade att bereda alla statsärenden
av religiös natur samt övervaka
kulten och i samband därmed
kalendern. De upptecknade även
årets viktigaste händelser, varur
den äldsta officiella krönikan,
AnnaTes ma/æimi 1. ponti’ficum,
uppstod. Kollegiets främste led.
var P. m a’ x i m u s (eg. den
störste P.), en värdighet, som
från 12 f. Kr. alltid bekläddes av
kejsaren. Titeln övertogs
sedermera av Roms biskopar. — P o n
-t i f i k a’ t, påvevärdighet, en
påves regeringstid.
Ponti’nska träsken,
sumpmarker i Campagna di Roma, mell.
Italien, mellan Albanobergen och
havet. P. har 45 km:s längd och
10—15 km:s bredd. Malariatrakt.
Ponti’nska öarna, P o n z a
-ö a r n a, italiensk ögrupp av
vulkaniskt ursprung i Tyrrenska
havet, s.v. om Gaèta.
Po’ntiska bergen, bergskedja i
Mindre Asien, löpande längs
Svarta havet mellan Bosporen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
