Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portugal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Portugal
486
och Oporto. I Lissabon finnas
nationalbibliotek och -arkiv samt
nationalmuseum. — P:s främsta
tidning är 0 Século. — Historia.
Om P :s äldsta historia se P y r e
-n e i s k a halvön. Landets
tillvaro som stat räknas från 1095,
då Alfons VI av Kastilien gav
området mellan Minho och Douro,
efter staden Porto kallat P.
(Por-tucaTia), ss. ärftligt län till sin
måg, greve Henrik av Burgund
(d. 1112), vars ätt, hu s et B ur
-gund, regerade till 1383. Henrik
utvidgade sitt välde under kamp
mot morerna. Sonen Alfons I
(d. 1185) frigjorde sig från
Kas-tiliens länshöghet, antog omkr.
1140 konungatitel och fortsatte
utvidgningspolitiken med att
bl. a. erövra Lissabon från
morerna (1147). Under de följande
re-genterna försvagades kronans
myndighet genom häftiga strider
med den mäktiga kyrkan och
adeln. Konungarna sökte stöd
hos de ofrälse stånden, vilka
voro representerade på den första
säkert kända
ständerförsamling-en (cortes) 1211. Genom nya
erövringar från morerna erhöll
P. omkr. 1250 sina slutgiltiga
gränser. Under 1300-t. stärktes
konungamakten och befrämjades
näringslivet, bl. a. genom
handelsavtal med England. Sedan
tronföljden 1383 övergått på en
illegitim ättling av konungahuset,
kallades detta (efter en
andlig riddarorden) huset A v iz
(1383—1580). På 1400-t. började
P. utveckla sig till en
världsmakt. Genom erövringar i n.v.
Afrika, bl. a. av Ceuta 1415,
lädes grunden till P: s
kolonialvälde. På prins Henrik
Sjöfararens initiativ företogos
en rad upptäcktsfärder längs
Afrikas v. kust, och 1486
nådde Bartolomeu Diaz Godahopps-
udden. Under 1400-t :s senare del
krossades adelns makt och
infördes ett kungligt envälde. Under
Emanuel 1 den store (1495
—1521) kulminerade P:s korta
men lysande storhetstid. Vasco
da Gama fann sjövägen till
Indien 1497—98. Portugiserna
koloniserade det senare Brasilien samt
grundade i Asien under 1500-t:s
första decennier ett omfattande
välde av faktorier längs Främre
Indiens kust (Kalikut, Diu, Goa),
på Malackahalvön och i en stor
del av ostindiska arkipelagen.
Lissabon blev den främsta
europeiska stapelplatsen för den
in-dräktiga asiatiska handeln. Även
i Afrika grundades ett
omfattande kolonialvälde. De rikedomar,
som strömmade in från
kolonierna, verkade dock i längden
demoraliserande, varjämte den stora
utvandringen till kolonierna
bidrog till näringslivets förfall.
Samtidigt växte kyrkans
inflytande. 1536 infördes inkvisitionen.
Judar och morer, landets mest
idoga befolkning, utsattes för
svåra förföljelser. — 1580
utslocknade konungaätten, varefter
Emanuels dotterson Filip II av
Spanien gjorde anspråk på P.,
som med lätthet erövrades. Under
det spanska väldet (1580
—1640) nedsjönk P. snart till en
vanskött spansk provins. Indraget
i det nederländska frihetskriget,
miste det efter hand nästan hela
sitt kolonialvälde i Indien och
Afrika. Mot det förhatliga
främ-lingsväldet utbröt slutligen 1640
en resning, som på tronen
upphöjde J o h a n IV (f. 1604, d. 1656),
tillhörande en gren av den gamla
konungaätten, huset
Bra-g ang a (1640—1853). Efter
långvariga strider lyckades P. 1665
definitivt tillkämpa sig oberoende. I
det inre fortgick dock förfallet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
