Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Poteidaia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Poteidaia—Potential
526
Kurort. 13,000 inv. — P. är
Transvaals äldsta stad (1838).
Poteidai’a, under forntiden
grekisk (korintisk) stadskoloni
på Kalkidike.
Potemkin [patjå’mm-], se
Potjomkin.
Pote’ns (lat. pote’ntia),
förmåga, kraft; grad av
potentiali-tet. — Fil. Term, av Schelling
nyttj ad ss. beteckning för de olika
grader av fullkomlighet, vari den
gudomliga urkraften uppenbarar
sig såväl i naturens, som i
andens resp, utvecklingsstadier. —
Ma t em. P. skrives an, (utläst a
upphöjt till n), där a kallas P:s
bas och n dess e x p o n e’ n t. En
P. med positiv, heltalig exponent
kallas även dignite’t och
definieras som produkten av n
faktorer, vardera lika med a. Ex.:
34 = 81; 105= 100,000. P. med
positiv rationell exponent definie-
- qr~
ras med formeln aq —yap (se
Matematiska tecken). P.
med irrationell exponent fås
härur genom gränsövergång, P. med
negativ exponent ur formeln
a—”=—. Ex.: 10~4 = 0,0001.
a
HäravföljapotenslagarnaaTO-u" =
m
m + n m — n , i„m\n
= a , — = n och (« ) =
a
— amn samt logaritmlagarna. P.
med ej heltalig exponent ha flera
värden, dock högst ett reellt
positivt. Jfr Rot. Vanl. räknar man
dock endast med P. av positiva
baser och med dess positiva
värde. — Exponenti
a’Ifunktion är funktionen ax, där a är
konstant. Särskild betydelse har
funktionen e®, där e är limes
/ 1 \”
1 4 för n = oo. e är
irra-\ nl
tionellt och approximativt lika
med 2,71828 samt användes
mycket i den högre analysen, bl. a. som
bas för de naturliga logaritmerna.
Potenta’t (avlat, po’tens,
mäktig), mäktig herre; härskare.
PotentiaT (av lat. pote’ntia,
förmåga). 1. Ur ett vektorfält (se
Fält), i vilket mekaniska
krafter verka, kan ett skalärt fält
härledas genom att man för varje
punkt anger dess P., d. v. s.
arbetet, som fordras för att från en
utgångspunkt till punkten i fråga
föra en viss enhetskropp. I delar
av rymden, där kraften är noll,
är P. konstant. P. med negativt
tecken kallas
kraftfunktion. Konservativt är ett
fält, i vilket finns en entydig P.;
härför fordras, att arbetet för
överförandet av enhetskroppen
från en punkt till en annan är
oberoende av vägen 1. att det arbete,
som fordras för att föra den runt
i en sluten bana, är noll.
Konservativa äro alla fält, i vilka
centralkrafter verka.
Utgångspunkten, vars P. är noll, förlägges
vanl. på oändligt avstånd från
fältets källor. Som enhetskropp
väljes vid elektriska och
magnetiska fält en positiv elektrisk
en-hetsladdning, resp, en
enhetsnord-pol, vid gravitationsfält en
materiell punkt med massan 1. Med
gravitationspotential menar man
ofta kraftfunktionen. Om, som i
dessa fall, en punktformig
laddning, pol 1. massa av storleken m
repellerar en annan likadan med
en kraft lika med––, där f är en
r2
proportionalitetskonstant och r
avståndet mellan laddningarna, så
blir P. i omgivningen av en dylik
lika med ^^. I gravitationsfält är
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
