Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prononcera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Proper—Proportionalism
632
resp, med- 1. motsols, då den
betraktas akterifrån. Multipliceras
stigningen med varvantalet,
er-hålles P:s förflyttning i axelns
riktning i förhållande till vattnet.
Skillnaden mellan den av fartyget
genomlöpta distansen och P:s
förflyttning benämnes ”skenbar
slip” och uttryckes vanl. i % av
propellervägen. ”Verklig slip” är
skillnaden mellan den beräknade
och den verkliga accelerationen
av vattenmassorna.
Accelerationen beror främst på
propellerdiametern och stigningen, vilka
väljas med hänsyn till skrovets form,
fyllighet och tyngd i förhållande
till effektbeloppet. Gynnsammaste
resultatet vid en given
propeller-väg erhålles genom att hålla
varvantalet lågt och stigningen stor.
Ju klumpigare båten är, dess
viktigare är det att hålla varvantalet
lågt. Effektförluster på grund av
friktion och virvelbildning i
vattnet orsaka, att P:s verkningsgrad
ofta är mindre än 50 %, aldrig
mer än 70 %. — P. tillverkas av
tackjärn, metall 1. stålgjutgods,
det senare för att möjliggöra gång
i is. P:s form spelar synnerligen
liten roll, blott diameter, stigning
och varvantal äro riktiga. Ett
stort bladantal och alltför breda
blad inverka dock ogynnsamt.
— Vridbara
propellerblad användas ibland på
motorbåtar, där motorn ej är reversibel
och ej heller försedd med
backslag. Propellerbladen vridas så,
att de t. ex. vid framåtgång
ha högerstigning men vid
back-ning vänsterstigning. Härigenom
kunna alla fartvariationer
erhållas från full fart framåt
till full fart back.
Verkningsgraden blir i allm. sämre än vid
fasta blad. Å större, moderna
fartyg anordnas ofta
dubbelpropellrar, å de största ända upp till 4 å
5 P., dels emedan hela
effektbeloppet ej kan uttas ur ett enda
aggregat, dels för att minska risken vid
ett propellerhaveri. — Trevande
försök att framställa en
fartygs-propeller gjordes av amerikanen
H. Stevens 1802, Samuel Owen
1816, österrikaren Josef Ressel
1829. Däremot lyckades svensken
John Ericsson 1836 och samtidigt
med honom engelsmannen Francis
Smith att konstruera användbara
P. John Ericsson använde
tvenne P., den ena bakom den andra
och vardera försedd med 8 snett
anbragta skövlar. Smiths P. hade
formen av en lång skruvyta.
Proper fprå’-] (fr. propre),
snygg, renlig.
Prope’rtius. S e x t u s P., f. 47,
d. omkr. 15 f. Kr., romersk skald.
P., som tillhörde Maecenas’
vänkrets, skrev efter mönster av bl. a.
Kallimakos flera samlingar
elegier, huvudsaki. lidelsefull
kärlekslyrik, riktad till en viss
Cynthia. Hans dikter finnas i sv.
övers, av bl. a. B. Risberg (1905)
och E. Janzon (1903—17).
Propio’nsyra, CH, • CH2 • COOH,
bildas vid vissa jäsningsprocesser.
Smältpunkt —36°,5, kokpunkt
+ 140°.
Propone’ra (lat. propo’nere, eg.
framställa), föreslå; utbringa.
Propo’ntis, antikens namn på
Marmarasjön.
Proportio’n (lat. propo’rtio),
förhållande; måttförhållande,
jämnmått. — Mat em. Fyra
storheter a, b, c, d sägas stå i samma
P., om de satisfiera likheten a : b
— c : d, tre storheter a, b, c, om de
satisfiera likheten a : b = b : c. I
förra fallet säges d vara fjärde
proportion a’ 1 till de övriga,
i det senare b medel- och c
tredje proportional.
Proportionali’sm, princip för
val av ombud till församling,
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
