Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Proportionalitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Proportionalitet—Proposition
634
skott e. d., enl. vilken ombudens
partifördelning skall vara
proportionell mot väljarnas. Jfr
Proportionella val.
Proportionalite’t, konstant,
jämn proportion. —
Proportion a 1 i t e t s gr äns, se
Hållfa s t h e t sp. 1100.
Proportione’11, i proportion
(till), avpassad. — Mat em.
Direkt P. sägas två variabla
storheter vara, om deras förhållande
är konstant. Det konstanta
förhållandets värde kallas ofta p r o
-portionalite’ tskonstant
1. -faktor. Är i stället deras
produkt konstant, sägas de vara
omvänt P.
Proportionella val, val enl.
proportionalismens (se d. o.)
system, som åsyftar att skapa ett
rätt förhållande mellan de
väljande och de valda 1. att, så vitt
möjligt är, låta olika
menings-grupper bland valmännen bli
företrädda efter sitt antal. Vid
vanligt majoritetsval, då de, som
fått de högsta röstetalen,
förklaras valda, avgör näml, det
största partiet ensamt valet. -—
Den proportionella valmetod, som
1911 infördes i Sverige, är vid
fördelningen av platserna mellan
de olika partierna grundad på
den ”regel”, som 1878
framställdes av den belgiske
statsrätts-läraren V. d’Hont och sedermera
närmare bestämdes av den danske
professorn T. N. Thiele. För
svenska förhållanden är metoden
ytterligare utvecklad och
förbättrad av Edvard Phragmén.
Om t. ex. två partier, det ena
med 18 och det andra med 7
röster, uppträda vid ett val för
tillsättande av en enda plats, bör
givetvis denna tillfalla partiet
med 18 röster. Gäller det att
tillsätta två platser, bör samma
parti få båda, ty om partiet delade
sig i två hälfter, skulle vardera
vara större än det andra partiet,
som hade 7 röster. Gäller det
återigen tre platser, bör partiet med
7 röster få den tredje, ty om det
större partiet tänkes delat i tre
lika stora grupper, blir vardera av
dessa endast 6 man och således
mindre än 7-manspartiet.
Siffrorna 7 och 6 äro här de
utslagsfäl-lande jämförelsetalen. d’Hont har
formulerat regeln sä: Sedan ett
parti erhållit en plats, skall dess
röstetal minskas till hälften;
sedan partiet erhållit 2 platser,
skall dess röstetal minskas till en
tredjedel; sedan partiet erhållit
3 platser, s<kall dess röstetal
minskas till en fjärdedel o. s. v.
En plats skall för varje gång ges
åt det parti, som efter denna
beräkningsgrund har största
röstetalet. —- Under det att d’Honts
regel brukas vid fördelningen av
platserna mellan partierna,
kommer den thieleska metoden till
användning vid rösternas
sammanräknande för att bestämma, vilka
av det ifrågavarande partiets
kandidater, som skola anses valda.
Det svenska valsättet är en
kombination av d’Honts regel och
Thieles metod, förenad med
par-tibeteckningstvång. Vid rösternas
sammanräkning skall
valförrätta-ren dels inbördes ordna varje
partis kandidater efter röstetal, dels
utröna det antal platser, som bör
tillkomma varje parti.
Proportione’rad, pr o p o r
-tione’rlig, som företer riktiga
proportioner, väl avpassad L
avvägd; välväxt, välbyggd.
Propos [-på’], fr., förslag.
Propositio’n (lat. proposi’tio),
framställning; förslag. — Stat sr.
Det förslag, som till
behandling framställes inför en
beslutande församling. I svenska
riksdagen betecknar P. förslag från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
