Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Protuberans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Protuberans—Provence
646
nade extremiteter på varje
kropps-segment. I den med vårtor besatta
huden finnas andhål, som leda in i
busklikt förgrenade trakéer.
Ut-söndringsorganen (se d. o.) äro
liksom hos ringmaskar nefridier.
P. inta bl. a. därigenom en
mellanställning mellan ringmaskar och
leddjur. Syd-Amerika, s. Afrika,
Nya Zeeland, Australien, Indien,
Borneo, Java.
Protubera’ns (av lat.
protube-ra’re, svälla fram). Astr. Se
Solen. — Med. Utskjutande
parti (t. ex. benknöl).
Protu’ra, en ordn. larvlika,
högst 2 mm. långa insekter av
gruppen Apterygo’ta. Huvudet
saknar antenner och ögon.
Proudhon [prodå’p], Pierre
J o s e p h, f. 1809, d. 1865, fransk
socialistisk-anarkistisk
skriftställare. P. var typograf och
senare publicist samt utgav 1840
Qu’est-ce que la propriété?, ett
angrepp på arbetsfri inkomst av
privat jord- och kapitalegendom,
sammanfattat i formeln ”egendom
är stöld”. P. vände sig även mot
kommunismen och
statssocialismen och hävdade en ”mutualism”,
som praktiskt gick ut på bl. a.
penningens ersättande med en
allmän ”bytesbank”, där hela
produktutbytet skulle ske med
arbetet som värdemåttstock och
kredit lämnas gratis. En dylik
bank startades men upphörde
omedelbart, då P. på grund av sin
agitation dömdes till fängelse
(1849). Genom den av P.
föreslagna organisationen skulle enl.
honom staten kunna undvaras,
och genom sin teori härom blev
han grundläggare av anarkismen.
P. har påverkat Marx, ehuru
bittert kritiserad av denne. P:s
hu-vudverk är Système des
contra-dictions économiques ou la
philo-sophie de la misère (2 bd, 1846).
En art Protracheata, Längd c:a 8 cm.
Proust [prost]. 1. Joseph
Louis P., f. 1755, d. 1826, fransk
kemist, huvudsaki. verksam i
Madrid. P:s viktigaste arbeten
handla om den lagbundenhet,
varmed mängder av olika ämnen
förena sig med varandra. — 2.
Marcel P., f. 1871, d. 1922,
fransk författare. P: s främsta
arbete är den egenartade
romancykeln A la recherche du temps
perdu (11 dir, 1913—23, bl. a.
A Vombre des jeunes filles en
fleurs, 1918), en blandning av
roman och filosofiska betraktelser,
genom vilket P. blivit
bergsonis-mens (jfr Bergson) främste
litteräre representant. P. ger här
mot bakgrunden av fransk
aristokratisk och storborgerlig modern
miljö en minutiöst psykologisk,
stundom dekadent betonad,
självbiografisk skildring.
Prousti’t [pros-], ett rött
silvermineral med
sammansättningen Ag3AsS3. Viktig silvermalm.
Prouts hypotes [praots], en
1815 av engelske kemisten och
läkaren William Prout, f.
1786, d. 1850, uppställd hypotes,
enl. vilken vätet skulle utgöra
urmaterien, av vilken de övriga
ämnena uppbyggts. P. utgick
från den oriktiga åsikten, att
grundämnenas atomvikter i stort
sett äro multipler av vätets.
Numera förklarar man avvikelserna
med att grundämnena bestå av
isotoper och att energi avges vid
atomernas bildande av protoner
och elektroner.
Provence [-va’gs] (av lat.
provi’ ncia, provins), ett av
Frankrikes historiska landskap,
omfat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
