Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puckeloxe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Puckeloxe—v. Pufendorf
694
miteter i ryggraden och
bröstkorgen genom tuberkulos (se S p
ondyl i t), rachitis, barnförlamning
m. fl. sjukdomar. Vanl. uppstår
samtidigt med P. en skolios.
Behandlingen är den under R y g g
-radskrökuing beskrivna.
Kyfosen 1. rundryggen räknas ej
till P. i egentlig bemärkelse.
Puckeloxe, se S e b u.
Pud, rysk vikt = 40 pund =
16,38 kg.
Pu’ddlingsmetoden (av eng.
puddle, älta), en i England mot
slutet av 1700-t. uppfunnen
färsk-ningsmetod (välljärnsmetod), som
förr även använts i Sverige. Vid
P. nedsmältes tackjärn i en
flamugn och utsättes genom flitig
omrör ing med en krökt järnstång,
r a b e 1, för luftens oxiderande
inverkan, varigenom kol o. a.
ämnen avlägsnas. Det smidbara
järnet (puddeljärn 1. -stål)
erhålles i form av degiga
klumpar, 1 u p p e r, som sedan
hoppressas under ånghammare 1.
puddelklämma och utvalsas till
råskenor. P. hade stor betydelse,
innan göt järnsprocesserna
kommit i bruk, därför att den i
motsats till härdfärskningen kunde
göra bruk av stenkol.
Pudel, se H u n d sp. 1002.
Puder (fr. poudre, av lat.
pu’l-vis, stoft, damm), parfymerat,
finmalet ris, talk e. d., använt som
kosmetiskt medel. — T medicinskt
syfte användes P. (stärkelse, nikt,
zinkoxid m. m.) vid hudlöshet (se
Hudsjukdomar) och som
skyddande och torkande medel vid
olika hudutslag.
Pudervatten, uppslamning av
pulver (talk, zinkoxid o. d.) i
vätskor (vanl. rosenvatten,
spritlösning), som efter anbringandet av
P. på huden avdunsta och
kvar-lämna pudret (ev. smink,
sminkvatten) jämnt utbrett.
PudiciTia (lat., kyskhet), hos
romarna kyskhetens gudinna.
PudreTt (fr. poudrette, av
poudre, stoft, pulver), se Latrin.
Pue’bla Ipo-]. 1. Stat i s.
Mexiko, omfattar s. delen av
Ana-huac. Jordbruk. 34,000 kvkm. 1
mill. inv. — 2. Huvudstad i P. 1.
Ärkebiskopssäte. Vacker
domkyrka, byggd 1552—1649. Stor
industri. Järnvägsknut. 100,000 inv.
Pueblo [poe’blåo], stad i
Colorado. Kör. Stat. Järn- och
stålindustri. Järnvägsknut. 43,000
inv. — P u e b 1 o i n d i a n e r, se
Indianer sp 1296.
Pueri’1 (lat pueri’lis, av
pu’er, gosse), barnslig, enfaldig.
Puerpe’rium, lat., barnsäng
(se d. o.). — P u e r p e r
a’1-feber. Med. P. 1. barnsängsfeber
(se d. o.). — Veter. Se
Livmoder inflammation.
Pue’rto [po-] (sp., av lat.
po’r-tus), hamn.
Pue’rto Colo’mbia [po-], se
Barranquilla.
Pue’rto de Sa’nta Maria, E 1
Pue’rto [po-], stad i prov.
Cå-diz & Ceuta, s.v. Spanien, vid
Cådizbukten. Viktigaste
exporthamn för sherry. 20,000 inv.
Pue’rto Ri’co [po-], se Porto
Rico.
v. Pufendorf [ty. utt. po’-]. 1.
Esaias v. P., f. 1628. d; 1689,
tysk diplomat, svensk frih. 1673,
trädde 1659 i svensk tjänst och
var bl. a. 1671—74 sändebud i
Wien och 1675—88 kansler i
Bre-men-Verden. Hans självrådighet
bragte honom emellertid i
konflikt med Karl XI. — 2.
Samuel v. P., f. 1632, d. 1694,
den föreg:s broder, tysk
rätts-lärd och historiker, prof, i
Heidelberg 1661. P. underkastade den
tyska riksförfattningen en skarp
kritik i sitt arbete De sta’tu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
