Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pyramidboj ... - Pyrenéerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Pyramidboj—Pyrenéerna
730
— I fem av P. från gamla rikets
tid ha påträffats s. k.
pyramidtexter (som icke
torde vara yngre än från c:a 2600
f. Kr.), en samling huvudsaki.
religiösa texter, avfattade på ett
ålderdomligt och svårtytt språk,
som är av stor betydelse för den
egyptiska språkhistorien. — Även
inom andra kulturområden
finnas pyramidformiga
byggnadsverk. Särskilt märkas de för
religiöst ändamål avsedda stora
anläggningar, som uppfördes av
Amerikas gamla kulturfolk (jfr
F o r n a m e r i k a n s k
kultur). Dessa P. voro massiva,
kärnan utgjordes av grus, sidorna
voro vanl. terrasserade och
belagda med skulpterade
fasadste-nar. I Mexiko och Peru funnos
P., vilka uppburo tempel, belägna
överst på en plattform och till
vilka trappuppgångar ledde. —
3. Se Biljard. — 4. P. 1.
pyramidyta, se Kristall
sp. 1339. — P y r a m i d a’l (isk),
pyramidlik; oerhört stor,
utomordentlig.
Pyramidboj, boj med
pyramid-formad träöverbyggnad.
Pyramido’n,
dimetylamino-antipyrin, smärtlindrande
febermedel. Dos 0,2—0,5 gr. två—flera
ggr dagligen.
Pyramidpoppel, se P o p u
-lus.
Pyramidstenar, se Vind-
nötta stenar.
Pyramidtexter, se P y r a -
m i d 2.
Py’ramus och Thi’sbe,
hjälten och hjältinnan i en
kärlekssaga, lokaliserad till Babylon
och berättad i Ovidius’
metamorfoser. Då de avtalat ett möte
under ett mullbärsträd utanför
staden, kom Thisbe dit först men
blev skrämd av ett lejon, som
sönderslet hennes kvarlämnade
slöja med sina blodiga
käftar. P. kom senare, trodde, att
Thisbe var död och tog sitt liv;
då Thisbe återkom, genomborrade
hon i förtvivlan sig själv med
hans svärd. Ämnet har ofta
dramatiskt behandlats, i Sverige av
Asteropherus (se d. o.).
Pyrargyri’t, ett karmosinrött
till blygrått silvermineral med
sammansättningen Ag3SbS3 (60
% silver). Viktig silvermalm.
Pyrenéerna, fr. les Pyrénées,
sp. los Pirineos, bergskedja på
gränsen mellan Frankrike och
Spanien. 480 km. lång, 50—120
km. bred. P. ha bildats genom
veckning under tertiärtiden och
bestå av en centralzon av urberg
1. paleozoiska bergarter med yttre
kedjor av yngre bergarter.
Kamhöjden är c:a 2,600 m. Nordsidan
stupar brantare än sydsidan och
har rikare nederbörd och
växtlighet samt många mineralkällor;
floderna ha där stritt lopp (i
Gave de Pau Europas högsta
vattenfall, 422 m.). Snögränsen
ligger i n. 2,500 m., i s. 3,000 m. ö. h.
— Väst-Pyrenéerna,
som i v. övergå i Kantabriska
bergen, äro relativt lättillgängliga;
viktiga pass äro Roncesvalles (fr.
Roncevaux, 1,207 m. ö. h.), och
Idiazabal (658 m. ö. h.; banan
Paris—Madrid). —
Central-Pyrenéerna bära flera glaciärer
och utgöra P:s högsta del. I den
imponerande Maladettagruppen,
sp. Montes Malditos, ligger P:s
högsta topp, Pico de Aneto (fr. Pic
d’Anéthou, 3,404 m.) ; vid.
märkas gruppen Tres Sorores (högst
Monte Perdido, fr. Mont Perdu,
3,352 m.), Vignemale (högsta
topp på franska sidan, 3,298 m.)
samt Pic du Midi d’Ossau (2,887
m.) och Pic du Midi de Bigorre
(2,877 m.), som har observatorium
2,859 m. ö. h. Central-Pyrenéerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
