Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pyrenéerna - Pyrénées - Pyreneiska freden - Pyreneiska halvön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Pyrénées—Pyreneiska halvön
732
Pyreneiska halvön. Inloppet till hamnstaden Pasajes ö. om San Sebastiän, n.
Spanien.
äro otillgängliga men
genomskäras numera i en lång tunnel av
järnvägen Toulouse—Barcelona
(en annan linje, Pau—Zaragoza,
är under byggnad). Bland passen
märkas Rolandsbräschen (2,804
m. ö. h.) och Canfranc 1. Somport
(1,640 m. ö. h.). —
Öst-Pyre-n é e r n a bestå av två parallella
kedjor, som sänka sig åt s.ö., där
järnvägen Marseille—Barcelona
går fram. Deras högsta topp är
Puigmal (2,909 m.).
Pyrénées [pirene’]. 1.
Pyré-nées-Orientales, departement i s. Frankrike, vid
Medelhavet och gränsen till Spanien.
Producerar vin, sydfrukter och
järnmalm. 220,000 inv. Huvudstad
Perpignan. — 2.
SeBasses-Pyrénées. — 3. Se H au t e s
-Pyrénées.
Pyrene’iska freden kallas den
mellan Frankrike och Spanien på
Fasanön i floden Bidassoa 1659
ingångna fred, som avslutade det
1635 utbrutna kriget. Frankrike
fick genom P. Roussillon och
Ar-tois m. fl. områden.
Pyrene’iska halvön, I b
e’-riska 1. Spanska halvön,
den västligaste av Syd-Europas
tre stora halvöar. 582,000 kvkm.
P. skiljes genom Pyrenéerna från
övriga Europa och omges av
Atlanten (Biscayabukten) i n.,
Atlanten i v., Atlanten,
Gibraltar sund och Medelhavet i s.
samt Medelhavet i ö. I v. är
Cabo da Roca (9° 27’ v. L), i n.
Estaca de Vares (43° 47’ n. br.),
i. ö. Cabo de Creus (3° 19’ ö. 1.),
i s. Cabo Tarifa (36° n. br.)
halvöns yttersta punkt. Nära P. ligga
i ö. ögrupperna Balearerna och
Pityuserna. — Kusten är vid
Biscayabukten brant och rik på
mindre inskärningar. Galiciens
västkust har djupa,
fjordliknan-de vikar (se R i a) med
ypperliga hamnar. F. ö. är Atlantkusten
övervägande låg, än en sandig
dyn-kust, än sumpig; endast vid
flodmynningarna erbjuder den goda
hamnar (vid Te jo en av världens
bästa). Medelhavskusten är brant
mellan Gibraltar sund och den
utmärkta hamnen Cartagena samt
i huvudsak låg, sandig och fattig
på goda hamnar n. om Cabo de
Palos. — Y tförhållanden. Större
delen av P. uppfylles av spanska
högslätten, la Meseta, Europas
högsta platåområde med i
genomsnitt c: a 800 m: s h. ö. h.
Flerstädes genomdrages platån av i v.—ö.
huvudriktning löpande
bergskedjor, bl. a. de kastilianska
gränsbergen (Sierra de Gata, Sierra de
Gredos, Sierra de Guadarrama),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
