Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pytagoras ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Pytagoras—Pyöng-yang
750
Pyta’goras, f. på Samos mellan
580 och 570, d. omkr. 500 f. Kr.,
grekisk filosof. P. emigrerade till
Syd-Italiens grekiska
koloniområde, där en lärjungekrets kring
honom bildades (se
Pytago-reiska förbundet). De
religiösa och etiska, väl ock
politiska läror, som detta förbund
representerade, torde ha av P.
själv omfattats. Däremot är det
ytterst ovisst, i vad mån han
givit impuls till de rent
vetenskapliga strävanden, som senare
karaktärisera den pytagoreiska
skolan inom filosofi, matematik
och naturvetenskap. Traditionen,
att han upptäckt den
”pytagoreiska” satsen (se
Hypote-nusa), torde i varje fall ha
mindre fog för sig, än att han
själv funnit lagförhållandena för
harmonin mellan strängars toner.
Pytagore’iska förbundet, en
förening, som c:a 500 f. Kr.
bildades i Syd-Italien med staden
Kro-ton som centrum och vars
stiftande tillskrives Pytagoras. I
religiöst och etiskt avseende
samman-föllo dess läror och levnadsregler
med orfikernas. Politiskt
företrädde det en sträng
aristokratism. Då de demokratiska
strävandena i mitten av 400-t. f. Kr.
segrade i Syd-Italien, krossades
P. Inom P. utvecklade sig ock en
egenartad rent filosofisk
spekulation (se Försokratisk
filosofi sp. 960).
Py’teas, slutet av 300-t. f. Kr.,
upptäcktsresande från den
grekiska kolonin Massilia. P. följde
från Gibraltarsund kusten norr
ut och uppnådde trol. Norges v.
kust. P: s underrättelser om de
nordiska länderna, som han
kallade Tule, äro de äldsta bevarade (i
utdrag hos antika författare).
Py’tia, se D e 1 f o i.
Pytonormar. Hieroglyform. Längd
4-—6 m.
Py’tiska spelen, en forngrekisk
fest, firad vart 4:e år i Delfoi
till Apollons ära. Utom i övriga
nationella spel förekommande
tävlingsgrenar upptogo P.
skaldekonst och musik. Segerpriset var
en lagerkrans.
Py’ton, se Delfoi.
PyTonormar, Py’thon, ett
släkte icke giftiga ormar av fam.
B.oi’dae (se d. o.). Fjällen äro
släta. På stjärtens undersida
finnas två rader plåtar. Gamla
världen. P. leva av smärre däggdjur
och fåglar; angripa människor
blott till självförsvar. Honan
lägger sig i ringar omkring sina
ägg och ruvar dem. Nätormen,
Python reticula’ tus, är brun med
mörk, nätformig teckning. Längd
över 8 m. S.ö. Asien. — T i g
eror m e n, Python molu’rus, har
ljusbrun rygg med rödbruna,
oregelbundet fyrsidiga fläckar.
Längd intill 8 m. Främre Indien.
— Hierogly’formen,
Python sdbae, är grågul med
fläck-teckning. S. och mell. Afrika.
Pyöng-yang, stad i n.v. Korea,
vid järnvägen Söul—Mukden. Be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
