Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pålkran ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Pålkran—Påsk
754
skydd mot översvämningar,
fuktighet och moskiter, ernående av
bekväma förbindelser över vattnet
samt närhet till fiskeplatserna.
Därtill komma fruktan för
fientliga överfall och vilda djur samt
sanitära fördelar (genom att allt
avfall bortsköljes av vattnet). P.
äro kända redan från stenåldern,
särskilt från Schweiz men bl. a.
även från Sverige. Vid Alvastra
(se d. o.) finnas lämningar av ett
av pålar sammanhållet golv av
trädstammar. Även under
bronsåldern förekommo P. på skilda
håll. — Av förhistoriska P. på
land märkas, spec. i n. Italien,
terramare (från brons- och
övergången till järnåldern),
pål-byggnadsbyar, omgivna av
palis-sadförsedda vallar. — Många nu
levande folk uppföra P. Sådana
förekomma i mell. Afrika, n.ö.
Asien, i n.v. Nord- samt
Central-och Syd-Amerika samt inom det
malajiska kulturområdet, för
vilket pålbyggnadsstilen är
karaktäristisk. På sina håll lever man
interimistiskt i P., t. ex. under
översvämningsperioder, i kallare
trakter blott sommartid. Även
förrådshus byggas ofta på pålar.
Pålkran, maskinell anordning
för nedslagning av pålar, vanl.
bestående av en i olika lutningar
ställbar ställning, styrande
pålarna, samt ett slagverktyg, hejare
(se d. o.).
Pålning, se
Grundläggning sp. 12.
Pålok, fast mellanstöd för en
brobana. P. består av en rad
vinkelrätt mot brobanan nedslagna
pålar, vilka upptill sammanhållas
medelst en bjälke (hammarband).
Pålson-Wettergren, Gertrud,
se W e 11 e r g r e n.
Pålstek, se Knopar sp. 961.
Pånyttfödelse, se Ny
födelse.
Pålbygg-nad. Nya Guinea.
PåTtefjällen, På’rtetjåkko,
se Sarekfjällen.
Påsk (av aram. pa’scha, hebr.
pe’sach, i 2 Mos. 12:13 härlett
från hebr. pasa’ch, gå förbi), en
av de stora judisk-kristna
högtiderna. Den judiska P:s ritual,
utförligt skildrad först i
Präst-kodex (2 Mos. 12), är så
ålderdomlig, att festen säkerligen går
tillbaka till mycket gamla tider:
vid vårfullmånen (den 14 Nisan)
skulle på kvällen ett lamm
slaktas, dess blod strykas på
dörrposterna och köttet under natten
förtäras av familjens medlemmar. P.
är sannolikt från början ett
nomadlivets reningsoffer. Enl.
Präst-kodex skulle den ha instiftats
omedelbart före uttåget ur
Egypten och sedan firats till minne av
denna tilldragelse. I Palestina
blev P. efter hand förenad med
den tidigaste skördefesten, det
osyrade brödets högtid. — I den
kristna kyrkan var namnet P.
från början knutet till minnet
av Jesu lidande och död, som
inträffat vid judarnas P., men kom
småningom att omfatta även
och främst den följande
uppståndelsefesten. Dess firande torde
återgå åtminstone till början av
100-t. Olika sedvänjor gjorde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
