Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pålkran ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Påskallaviks köping—Påskön
756
Lavastoder på Påskön.
gällande. Den ålderdomligaste
förekom i Mindre Asien, där man
ännu omkr. 200 helt enkelt följde
judarnas kalender och firade P.
ss. åminnelse av Jesu död på 14
Nisan, oberoende av på vilken
veckodag denna inföll. Denna
praxis, vars anhängare benämndes
quartodecima’ ner (av lat.
qua’rtus de’cimus, fjortonde),
synes i det väsentliga ha upphört på
200-t. I kyrkan i övrigt hade man
under 100-t. allmänt börjat fira
det årliga minnet av Jesu död och
uppståndelse på resp, en fredag
och en söndag (urspr. sannol.
söndagen närmast efter 14 Nisan). I
Rom och Alexandria började man
emellertid under 200-t.
självständigt beräkna P:s datum, varefter
Nicaeamötet (325) föreskrev, att
påsksöndagen skulle förläggas till
söndagen närmast efter första
fullmånen efter
vårdagjämningen. Med vissa smärre jämkningar
har denna bestämmelse sedan
bibehållits. — Betr. P:s firande
märkes, att man alltid fastade
på Jesu dödsdag. När även
uppståndelsen firades, varade fastan
över lördagen till följande
nattliga gudstjänst, då sorgen gav
vika för jublande glädje, vilken
sedan präglade tiden intill pingst.
Även veckan före P., ”den stora
veckan”, i Norden sedermera
kallad dymmelveckan (se d.
o.), utmärktes tidigt (redan på
300-t.) av ett flertal gudstjänster.
Om P:s betydelse för och plats i
kyrkoåret se d. o. sp. 26. — Till
den kristna P. ss. en vårens och
livets fest ha åtskilliga bruk av
hednisk art anslutit sig. Dit hör
seden med påskris 1.
fastlagsris (se d. o.). Syftet att
tillägna sig livskraften ligger
också från början bakom seden att
äta påskägg (äggen
betraktades ss. mystiska livsbärare). På
åtskilliga håll ha även eldriter
anslutit sig till P. Spec. nordisk
synes föreställningen om
påskkäringarnas färder till
Blåkulla vara: P. har här dragit
till sig de folktrons häxgestalter,
som eljest troddes särskilt
verksamma vid vårens inbrott
(Val-borgsmässonatten).
Påskallaviks köping, ort i
Döderhults skn, Kalmar 1.
Gammal lastageplats åt Kalmar med
god hamn vid Kalmarsund. 275
inv. Vid P. ligger Emsfors (se
d. o.).
Påsklilja, se Narcissus.
Påskön, R a p a n u i, eng.
Easter Island, sp. Isla de Pascua,
ö bland sydöstpolynesiska
Spora-derna, på 27° s. br. och 109° v. 1.
Tillhör Chile. P. är av vulkaniskt
ursprung och har kratrar och heta
källor. Den är bevuxen med grovt
gräs. 118 kvkm. C:a 300 inv., av
vilka ett fåtal tillhör den
ursprungliga, förr aristokratiskt
styrda befolkningen (polynesier,
uppblandade med före dem på P.
levande melanesier). -— P:s
materiella kultur har varit
fattigare än andra polynesiska öars.
Förbindelserna utåt ha varit
minimala, då på grund av
virkes-brist båtar endast sparsamt
tillverkats. Mest känd är P. dels
genom en bl. a. på trätavlor
bevarad, ännu icke tolkad, hiero-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
